Finaste pekböckerna just nu är Ingela P Arrhenius Jag vet! böcker. Ni vet ju hur hennes illustrationer ser ut. Här får vi dem à la olika djur som tar på sig olika plagg eller äter olika rätter. I tydliga enkla färger som faller litet barn på läppen (och stor vuxen också för den delen). Det gillar vi! I augusti kommer det två titlar till i serien: Vi leker och Vi lägger oss.

Jag vet!-böckerna är skrivna och illustrerade av Ingela P Arrhenius och ges ut av Rabén&Sjögren.

Här kommer två riktigt heta boktips: Framför mitt hus och Djurens maskerad av Mariannde Dubuc. Alltså, det var länge sen jag blev så positivt överraskad av en bok! Det är ju så att bokomslagen är väldigt viktiga och jag hade ganska låga förväntningar på böckerna som inte ser mycket ut för världen. Utifrån alltså. Men på insidan! Herreminje vad trevliga de är!

Läs Hela Inlägget

För alla poesiälskande barn och vuxna måste Bladslottets utgivning vara en guldgruva. Förlaget har inte funnits länge och har ändå redan hunnit ge ut riktiga pärlor till böcker, fyllda med poesi och prosa.

Läs Hela Inlägget

Igår var jag ute och gick och lyssnade på radio i lurarna. Klockan 12.01 kom Dagens dikt och jag tyckte att jag hört raderna förut! Det brukar ju aldrig någonsin hända. Jag kände igen texten från Joar Tibergs barnbok Vad säger fågeln? Som vi recenserade i Bokunge här. Vad glad jag blev när en barnbokstext användes som dagens dikt i p1! Det fungerade utmärkt och vårtemat med fågelkvitter kändes passande. Men sen när verket och författaren presenterades sades inget alls om att det var en bok för barn (klassad som sådan både i bokhandlar och på bibliotek), Joar Tiberg presenterades som poeten som läst dikter ur hans diktverk Vad säger fågeln?, utgiven 2010. Jag vet inte, men något kändes fel med att det inte alls nämndes att det är tänkt som en barnbok? Fint att den fick vara med som Dagens dikt, men lite skämmigt att den egentligen vänder sig till barn? Eller vad säger ni? Kanske helt ointressant bara?

Men att det är poesi, det går inte att förneka:

“Tji-tjue tji-tjue tji-tjue vioddlar Koltrasten”, “PO DO, PO DO, PO DO stånkar Jordugglan”, “sing sing si sing sing siasi tvillrar Flugsnapparen”

Om jag inte blivit bibliotekarie, då hade jag inte varit med och startat den här bloggen och då hade jag inte läst en massa bilderböcker och förmodligen inte heller Om inte. Och det hade ju varit himla trist! Om inte handlar om just det, vad som inte hade hänt om bokens huvudperson inte gjort något särskilt precis innan, tex “Om inte jag hade åkt till Grekland och solen bränt som eld / Då hade jag aldrig badat när vågen var hög som jag själv.” Lite som Ingelin Angerborns Om jag bara inte-böcker, fast här i bilderboksformat, och rimmat till på köpet.

Det är ett underfundigt äventyr med skrikande måsar och blodtörstiga hajar som utspelas under berättelsens gång. Nästan läskigt ibland, men ändå inte riktigt. Och den finaste slutklämmen berättar för oss att “Om jag inte åkt ut på havet och kommit tillbaka igen / då hade vi aldrig träffats jag och min bästa vän.”

Om inte är skriven av Kajsa Gordan och illustrerad av Anna Höglund och ges ut av Berghs förlag.

Jag var i Frankrike nyligen och fick upp ögonen för en fantastiskt fin bok: L’arbre av Sandrine Thommen. Det är ett konstverk till bok med sitt stora format i kartongpärm, fylld med illustrationer som är grafiskt vackra och med tydliga asiatiska influenser (vilket man ser mer av i Thommens portfölj).

Läs Hela Inlägget

Böckerna om Dojo har funnits hemma hos oss väldigt länge nu, faktiskt ända sen tidig höst 2010 när Siri var drygt ett år gammal. Jag har varit skeptisk till dem ganska länge, tyckt de varit lite fula. Men Siri däremot, hon har gett dem sin fulla kärlek sen dag ett. Så de har såklart fått vara framme och bli lästa. Men efter ett tag har de glömts bort och ställts i stora bokhyllan. Men så har Siri fått syn på de små karamellfärgade böckerna igen och vips var de framme för en ny storhetsperiod. Och nu tror jag vi är inne på tredje eller fjärde och jag har fått kapitulera. Det går liksom inte att ogilla en prickig fulsöt figur som bor i ett hus som ser ut som en svamp i flera år! 

Berättelserna är enkla, och handlar om sådant barn lätt känner igen. Dojo gömmer sig, är han i garderoben? Nej det var hunden! Voff! Dojo har kalas och ska baka kaka, han behöver smör, ägg, vetemjöl, kakao… Siri kan det där utantill och kan uttala bakpulver sen länge. Och så är det samma figurer som återkommer, Dojo och hans vänner Maya, Gorby och Aisha. Säkert är det därför Dojo är så poppis. Och dessutom är böckerna riktigt knallfärgade med gult, rosa, grönt blått och är i ett väldigt bläddervänligt format för små händer. Så Dojo, du är härmed en fullvärdig och accepterad husmaskot!

Läs mer om Dojo här!

Böckerna om Dojo är skrivna av Karin Salmson och illustrerade av Marcus Brengesjö. De ges ut av Olika förlag.

Är det bara jag, eller är det inte en massa bra böcker på rean i år? Jag kunde hitta hur många som helst som jag vill ha, här kommer några av dem. Tipsa gärna om fler!

Läs Hela Inlägget

För några dagar sedan fick jag en pärla till bok hem i brevlådan. Boken heter Djungelön och handlar om en liten flicka som ger sig ut i en båt för att hitta äventyr. Helst av allt vill hon hitta en alldeles egen ö, och det gör hon såklart: en stor ö med en en massiv vägg av djungel! Och där kliver flickan av rakt in i ett äventyr av mystiska ljud, nya dofter, små djur, stora djur och djur med taggar och med många ben. Och så en djungelflicka! Allt är vansinnigt spännande, ända tills natten kommer…

Läs Hela Inlägget