Kategori:Tove Eriksson (tidigare skribent)

Chattrecension av Min älskling

9782226315243

Emelie:
Min älskling av Astrid Desbordes och Pauline Martin. Vad tänker du om den Tove?

Tove:
Jag tänker att jag tycker att den är fin. Och lite konstigt att jag inte läst en liknande bok tidigare.

Emelie:
En arton uppslag lång kärleksförklaring till ett barn.

Tove:
Ja, som en lång dikt nästan!

Läs mer

Aktuell bok med flera lager

9789127145887_Walln-s-kabuss_NY_2

Åka buss av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta är ett bra exempel på en bilderbok där läsarens erfarenheter och ålder helt avgör vilken läsningen blir. Så är det väl i viss mån med alla böcker, men det blir så tydligt här.

Läs mer

Julklappstips i grevens tid!

Själv köpte jag alla julklappar igår. Gick till en affär och köpte allt på samma ställe. Bara att stålsätta sig mot trängseln och bestämma sig för att klara det. För er som är ännu senare ute i år så kommer här några klapptips för de minsta.

Man vill ju gärna bidra till den allmänt galna ljudnivån vid julklappsutdelning i barnfamilj, så därför tänkte jag komma med tips på en serie söta faktaböcker med ljud för 1-3-åringar. Serien heter Nyfikna öron och jag kan räkna till tolv delar. Böckerna är kvadratiska, jättefint och färgrikt illustrerade av Elsa Fouquier och har ljudknappar på varje sida. De två senaste delarna, från augusti 2014, som i ärlighetens namn är de två jag har läst och lyssnat på, heter Trudelutt och Exotiska fåglar. Tidigare delar avhandlar mer konventionella ämnen och heter till exempel Husdjur och Instrument.

Läs mer

Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn

”- Den är genial, men den kräver några genomläsningar.” Så sa en kollega som jag har stort förtroende för när det gäller barnlitteratur angående Augustprisnominerade Jag blir en bubbla av Malin Axelsson och Klara Persson. Det var tur att hon sa det, för annars är det mycket möjligt att jag inte hade gett den en chans. Det är nåt med det pastellfärgat spretiga och knepiga som jag har sett lite för mycket av nu.

För knepigt, spretigt och pastellfärgat är det. Inga versaler i början av meningarna och mycket annat som vän av ordning kan värja sig mot. Men när man börjar läsa högt för sig själv, eller någon annan, så fastnar man. Det är en oemotståndlig lekfullhet och flamsighet i texten, som dessutom är rytmisk och språkligt skön. Här finns ett driv som gör att man flyger lätt över sidorna och de liksom utspridda och till synes osammanhängande illustrationerna får ett sammanhang. Gorillor, tårtor, bebisar, monster och doktorer som blir sjuka. Man gillar sin egen röst när man läser den här boken högt. Man får lust att dramatisera och frasera och göra konstpauser. Man fattar inte riktigt vad man läser, eller vem det är som säger vad, eller när och var saker händer, men det är på nåt sätt i sin ordning. Det är lite som att prata med barn.

Man blir glad. 

Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson ges ut av Urax förlag.

Blubbla tänker

Egentligen är jag lite trött på barnböcker som handlar om att tänka, dagdrömma, fantisera och filosofera. Vad är det som får oss vuxna att romantisera barns inre liv något så kopiöst? Vår egen brist på detsamma?

Just nu letar jag egentligen efter väldigt konkreta böcker, böcker som är fulla av bilder på lagom nya saker och lagom bekanta situationer som kan matcha en ett och ett halvtårings raketsnabba ordförrådsutveckling.

Med detta sagt är det kanske lite konstigt att jag väljer att skriva om en bok som heter Blubbla tänker. Men boken har en massa kvalitéer och sticker ut lite i höstens utgivning, så den är värd lite uppmärksamhet. Författaren heter E A Johansson och boken är en fotobok. Vi får möta Blubbla, som är en apa, typ monchichi, fast inte lika söt. Blubbla ser rätt gammal och använd ut, samt har ett permanent grubblande och lätt bekymrat uttryck i ansiktet. Det ser verkligen ut som om Blubbla tänker.

Kanske är det dockan och nattmössan i kombination, men något för tankarna till Bebbes godnattstund. Blubbla ligger till sängs och funderar, låter tankarna vandra i olika miljöer. Hen åker ut i rymden, besöker en popcornfabrik och funderar lite på döden. Det kommer till och med en liten tår på den skrovliga kinden när “tankarna tänker” på den döda mamman.

Det som gör att Blubbla tänker inte blir pretto, vilket många andra böcker med uttrycket “tankarna tänker” nog hade blivit, är de fantastiska bilderna. Här finns massor av humor. Och bilderna är så kärleksfullt, finurligt och noggrannt arrangerade. Det är riktig fotokonst och man ser hur roligt författaren måste ha haft. Här finns en mängd detaljer som jag bara älskar att upptäcka. Allt i miniatyr. Blubbla har en liten kobratelefon, små pryttlar och kastruller på sin lilla järnspis, en liten klocka och en liten blommig byrå vid sin säng. Han käkar popcorn och dricker te i minikopp. Allt är slitet och fotograferat i varmt ljus. Popcornfabriken är ett litet mästerverk i sin detaljrikedom.

Det faktum att Blubbla sitter i rullstol, även när han är ute och flyger i rymden eller hoppar fallskärm, är också något helt fantastiskt. Det är nämligen inget som på något sätt nämns eller görs en poäng av. Detta råkar bara vara en gosedjursapa som sitter i rullstol.

Blubbla tänker är skriven av E A Johansson och ges ut av Natur och Kultur. 

Frejas nyckel öppnar dörren till det lilla barnets värld

Ibland kan illustrationerna i en bok skapa en så speciell stämning att handlingen blir lite underordnad. Så är det med Frejas nyckel av Linnéa Krylén. Jag är ingen expert och vet inte vilken teknik illustratören, tillika författaren, använder, men det är som att kliva in i en varm och solig sommardag när man slår upp boken. Färgerna och gräset är mjuka, men skuggorna är ganska hårda. Solen gassar över en lugn och grönskande barnvärld på en gård på landet. Vi får följa flytvästklädda Linnéa som letar efter nyckelhålet som hennes nyckel passar i. Här finns inga andra människor, bara en katt. Utflykten är inte särskilt lång, den är väldigt vardaglig, och när hon väl uppäcker vad nyckeln passar till, så är det till en låda med fiskdrag. (sorry för spoilern) Men känslan av att vara ett barn som sysselsätter sig själv och skapar sin egen mening en loj, varm sommardag på landet är mer än tillräcklig. Detta är en berättelse som lyckas väl med att dröja kvar i barnets egen värld, på barnets egna villkor.

Det finns en tidigare bok av Linnéa Krylén om Freja, Frejas plats. Den är också väldigt fin.

Frejas nyckel (2014) och Frejas plats (2013) ges ut av Opal förlag.

Titta en …

Sommaren har varit full av kryp. Det var nyckelpigeinvasion nere vid havet. Nån liten piga blev rädd och kissade sånt där gult illaluktande på Stinas finger. Konstigt och spännande. En annan dag när vi badade vid bryggan så täcktes kroppen snabbt av små svarta rapsvivlar, eller vad de hette. I lägenheten dök det upp vackra spindelnät på lampor och fönster, regerade av snabba, svarta bestar. Det surrar och flyger och bits lite här och var. Kanske är det därför som den fina boken Titta en av Jenny Wik har seglat upp som en av sommarens favoriter hemma hos oss.

I denna bok, som har styva kartongsidor som en pekbok, avbildas sexton olika små kryp på ett naturtroget och vackert sätt. Omslaget pryds av en söt nyckelpiga. Jag skriver pekbok, men den känns lika intressant för lite äldre barn som av någon anledning blivit nyfikna på insekter. Boken påminner om gamla tiders faunor på nåt sätt. Det är ganska avskalat, men ändå varmt och omsorgsfullt illustrerat. Ingen action precis, bara bilder rakt upp och ner. Detaljerat och noggrannt färglagt. Man ser minsta ben och känselspröt. Längst ner på sidan finns en liten skuggbild också, där man ser insekten i naturlig storlek. 

Inga könstigheter, informativt, vackert och ganska tidlöst.

Titta en av Jenny Wik ges ut av Kabusa böcker.

 

 

Hästfesten vinnare i årets Bokjury

Hästfesten av Grethe Rottböll och Lisen Adbåge vann kategorin Bilderböcker i årets upplaga av Bokjuryn. Trumpetfanfar och hurra! Det är en jättecharmig bok.
Vinnarna presenterades idag på Världsbokdagen under bokfestivalen LitteraLund i Lund. Bokjuryn är inte hästskit – 35 000 barn hade röstat i år! Smått otroligt och ett väldigt gott betyg till de böcker som vinner.

Läs mer om de andra vinnarna i Bokjuryn 2013 på Bokjuryn.se.

Barnböcker till surfplattan

Jag tror att man kan kalla det en streamingtjänst. Lite som Netflix eller Viaplay på tv. Nu finns det för böcker. Alltså att man betalar en fast avgift per månad och sen får tillgång till en massa digitala böcker i exempelvis sin surfplatta, utan att liksom behöva ladda ner dem eller så. Hur som helst, Readly heter den och de har barnböcker! I sortimentet finns bland annat böcker av Jan Lööf och Stina Wirsén.

(Det kan hända att det inte alls heter streaming när det handlar om böcker. Det kan också hända att det inte alls är nytt, att jag bara är jätte-efter. Men då finns det ju oftast fler som är jätte-efter. Detta tips är till er.)