Kategori:Saga

Isbjörnsungen som blev en pojke.

Isbjörnsungen som blev en pojke av Jackie Morris är inte sådär snygg. Den är väldigt vackert och skickligt illustrerad, men ni vet, det är inte modernt formgivet, coolt, spretigt och retrosnyggt, som många barnböcker är idag, kanske mest för att passa hipsterföräldrarna. Detta är kanske inte en bok som kommer att ligga framme i stringhyllan i barnrummet på bilderna på Hemnet. (Hoppas ni ursäktar mina snäva och inskränkta referenser, som jag skyller helt på ett omåttligt bostadsannonsknarkande.)

Men Isbjörnsungen som blev en pojke är en klassisk och tidlös saga, som följer i gamla inuitsagors tradition. När jag läste den slog det mig hur sällan bilderböcker innehåller sagor och handlar om andra kulturer eller tider än vår egen. Hur många bilderböcker om inuiter har ni läst?

Isbjörnsungen som blev en pojke handlar om en liten isbjörnsunge som blir norpad av en korp. En jägare hittar sedan en liten pojke i snön och tar hem honom till sin fru. Korpen dyker upp igen några år senare och lurar ut pojken på isen. Isbjörnshonan känner där igen honom som sin förlorade unge.

Det är en jättefin berättelse som suger in läsaren i en vacker och långsammare värld där kärleken till naturen och respekten för djuren har en självklar plats. Illustrationerna är mjuka akvareller som gör den gulskiftande isbjörnspälsen och det varma ljuset kring den inbäddade lille pojkens vagga rättvisa.

Isbjörnsungen som blev en pojke är skriven av Jackie Morris, översatt av Ulla Forsén och ges ut av Förlaget Hjulet. Den kom på orginalspråket engelska 2010 och i svensk översättning 2013.

Saga i guld

En av mina franska favoritillustratörer – Charlotte Gastaut – har några svenska utgivningar bakom sig: Fannys fantastiska resa, Tummelisa, Den lilla sjöjungfrun och nu senast Askungen.

Det är det klassiska berättelsen om Askungen vi får berättad för oss, i en väldigt snäll version. I slutet hugger inte styvsystrarna av sina hälar och tår för att få den attans glasskon att passa (en version jag älskade som liten) utan de ödmjukar sig inför sin styvsyster. Askungen i sin tur tar i sin godhet systrarna till sig i slottet och gifter bort dem med två förnäma herrar. Slutet gott, allting gott.

Den stora behållningen i den här boken är definitivt Gastauts lek med illustrationerna och med olika tekniker. Det märks att hon är grafisk formgivare i grunden. I Fannys fantastiska resa använde hon sig av transparanta sidor och flourescerande rosa. I Askungen är det guld som dominerar och det är väldigt effektfullt och vackert. Jag gillar hur bokens framsida får det att se ut som att Askungen ser ut att stå i ett eldhav av guld. En symbolik för resan ur askan in i elden kanske?

Askungen är skriven av Charles Perrault och illustrerad av Charlotte Gastaut. Den ges ut av Rabén & Sjögren.

Småbarnsböcker del ett.

Här är Lilla Anna av Inger och Lasse Sandberg: En helt ny bok om Lilla Anna och Långa Farbrorn, en bok helt perfekt för de allra minsta bebisarna från 3-4 månader. Lilla Annas katt försvinner och hon tar hjälp av Långa Farbrorn och hans magiska trollerititthål.

Lilla foten och Lilla handen av Emma Adbåge: En bok lämplig för bebisar från 6 månader. Roliga, naivistiska bilder där barnet utforskar allt som handen respektive foten har gjort under dagen. “Vinkat mamma” och “smugit tyst”. Bra böcker som hjälper barn att formulera vardagsbestyr.

Titta här av Maria Nilsson Thore: Lämpar sig bra från 6 månader, för den som har börjat att utforska världen utanför hemmet. Titta på fågeln, fisken, grodan, masken, hunden och humlan och se vad de gör.

Vad säger klockorna?, Vad säger russinet? av Anna Höglund: Genialiska, spännande böcker för bebisar från 6 månader. Vad säger russinet? En bild på ett russin och sedan den ljudlika bokstavskombinationen “Piiip”. Så låter ett russin.

Vad ska vi göra? av Lennart Hellsing och Emma Adbåge: Den här boken passar dels från ett år för de som har börjat formulera olika enstaka hittepåord men också för treåringen som gillar ramsor och rim. Nyutgåva med illustrationer av Emma Adbåge. Rim på äkta Hellsingvis. Smart och rappt och oväntat modernt om en stackars kung som får stå ut med två barns påfund. Illustrationerna är gjorda i starka akvarellfärger och borde fånga de flesta små barns uppmärksamhet.

Ludde och alla djuren av Ulf Löfgren: Ludde sparkar boll och träffar olika djur i huvudet. Djuren utstöter olika läten och Ludde gissar vilket djur. Vad sägs om det? Lite brutalt kanske men också väldigt roligt. Upprepningar förnöjer, det vet väl alla! Den här boken passar nog bäst till barn från ett år och uppåt. Detta på grund av att det är lite mer text än i andra småbarnsböcker.

Hej, sa Petronella! av Lennart Hellsing och Charlotta Ramel: Den klassiska Hellsingramsan som tonsattes av Knut Brodin känns igen av många. Charlotta Ramel är stjärnan här, hon gör Petronella till en mysig liten tjej i gul regnkappa som seglar bort i en galosch. Om boken sjungs passar den nog de flesta bebisar från 4 månader men kan säkert också uppskattas uppåt i åldrarna.

Moa och Samir i lekparken av Siv Widerberg och Mati Lepp. En strålande bok om konflikter som börjar redan i sandlådan. Om att inte vilja dela med sig och om det rimliga i att tycka att man äger en gunga på lekplatsen. En bok utan pekpinnar. En höjdarbok för barn från ett och halvt år och en bra bit upp i åldrarna.

Första sagoskatten av Catarina Krusvaal: En samling med ramsor, sagor och hela bilderböcker däribland Kruusvals egna karaktärer. En fin kompilation som passar att ha med på resa eller dylikt, alltiett bok. Passar från 6 månader och uppåt i åldrarna.

Vart ska du? av Jockum Nordström: Här är det raka rör som gäller. Berättaren och läsaren undrar och ställer tillsammans frågor till bokens karaktärer genom att läsa texten. Vart är ni på väg? Har ni redan ätit upp? Vart ska du? Och de får svar av haren, ekorren, elefanten och flera. En vacker och okoventionell bok, inte minst på grund av formatet, sidorna viks ut och ihop som ett dragspel. Passar från ett år och uppåt.

Det här är det första i en kortare serie inlägg om småbarnsböcker. Samtliga böcker i det här inlägget ges ut av Rabén&Sjögren. I nästa bilderboksinlägg blir det böcker från Bonnier Carlsen. Rekommenderade åldrar från vilka böckerna lämpar sig är så klart högst personligt och just bara en rekommendation, inget skrivet i sten.

 

Internationell barnlitteratur på Littfest i Umeå

Umeås internationella litteraturfestival Littfest pågår den 14-16 mars, och här kan man hitta några programpunkter som tar upp barnlitteratur. Intressanta, om än inte så många. Något som sticker ut är ett seminarium och en tillhörande utställning om en estländsk sagobok, Förvandlingar – sagor från andra sidan havet av Andry Ervalds. Den har just kommit ut på svenska och det är översättaren Christo Burman som berättar om sagorna och om författaren Andry Ervalds, som tydligen var 2,15 meter lång och en riktig sagoberättare. 

Boken är annorlunda, olik det mesta som ges ut för barn i Sverige idag, med ordrika, vindlande och fantasifulla, moderna men ändå klassiska sagor från ett land som jag tror att de flesta svenska barn vet ganska lite om. Det handlar om så vitt skilda saker som en tvål som är kär i en shampoflaska, en dominant valmamma som får det att regna och en säng som ger sig ut i världen, hamnar på en djurpark och blir säng åt apungarna.

Förvandlingar – sagor från andra sidan havet är skriven av Andry Ervalds och ges ut på Atrium förlag.

Klassiker i lyxig utgåva

Om ni inte redan har spanat in Charlotte Gastauts underbara tolkning av H.C. Andersens Tummelisa, så tycker jag att det är hög tid nu! Precis som i Fannys fantastiska resa får de vackra, japanskinspirerade och nästan fluorescerande illustrationerna ta stor plats. Och trots att de i den här berättelsen följs av ganska mycket text, så skulle den som känner till sagan kunna berätta den fritt utifrån bilderna själva. Det är bara att öppna boken och låta sagans värld ta över!

Tummelisa är skriven av H.C. Andersen och illustrerad av Charlotte Gastaut. Den ges ut av Rabén&Sjögren.

Bockarna Bruse på badhuset.

Den här festliga boken finns med i sommarens utgivning. Bockarna Bruse på badhuset heter den. Den norska illustratören Gry Moursund har en lång erfarenhet som illustratör och har flera år i rad varit nominerad till ALMA-priset. I Sverige är hon ännu relativt okänd. Boken är en nyskapande version av Bockarna Bruse där bockarna har fått nog av att gå till vallen och bli skrämda av det enfaldiga trollet. Istället bestämmer de sig för att dra till badhuset. Visst låter det lovande? Lite som den här tänker jag mig.

Bockarna Bruse på badhuset är illustrerad av Gry Moursund och skriven av Bjørn F. Rørvik, översatt av Pija Lindenbaum. Boken ges ut av Lilla Piratförlaget och beräknas komma ut i maj.



200 år av oskulder, vargar och gamla häxor

Bröderna Grimms folksagor rör sig ständigt mellan att tala till en barnpublik och att bli kultur för vuxna. Under nästa år fyller sagorna 200 år och populärkulturen fylls av sagor, även för en lite äldre publik. I en orolig tid är det kanske tryggt att krypa in i det vi känner igen.

SVT:s Kobra ifrån den 20 december dyker ner bland vargar och oskulder för att undersöka vilken roll bröderna Grimm spelar idag. Förutom historisk tillbakablick och samtal med konstnärer om sagornas betydelse för skapandet så frågar sig Kobra om vi gör barnen en otjänst genom att undvika folksagans svärta och skoja bort allt som är svårt och otäckt – vad tror du?

Och om du känner att du inte riktigt kan få nog av Snövit så kommer du leva gott under nästa år. I januari har dramaserien Once upon a time premiär på kanal 5. Här får vi bland annat möta Snövit (nu som lågstadielärare), hennes bortadopterade dotter och en rad andra sagofigurer som fastnat i en sömnig småstad där tiden står still. Nästa år ser dessutom två olika filmer om Snövit dagens ljus, Snow White and the Huntsman med Kristen Stewart respektive Mirror Mirror med Julia Roberts. 

Strindberg i all ära, men 2012 verkar han få konkurrens av Snövit!

Avsnittet om bröderna Grimm går att se på SVT Play tom den 19/1 2012. Passa på!

Den förtrollade parken

  
Eftersom jag är från Kristianstad så har jag varit på Wanås ett antal gånger och förälskat mig i platsen, precis som så många andra. Wanås består av ett slott från medeltiden, en konsthall, en helt fantastisk skulpturpark i en bokskog och ett ekologiskt jordbruk. Det är alltid väldigt hög kvalitet på utställningarna, i år ställer till exempel Yoko Ono och Jacob Dahlgren ut och tidigare år har bland annat Louise Bourgeois skulptur Maman ställts ut. Det som lockar mig mest är skulpturparken. Vackrare plats får man leta efter, med eller utan konst. Den är liksom trolsk med sina skyhöga och urgamla träd och de installationer som anas mellan stammarna förhöjer den magiska känslan.

Just därför blev jag väldigt nyfiken när jag läste om Astrid Trotzig och Fredrik Söderbergs Den förtrollade parken. Berättelsen är först ut i ett konstnärligt projekt där en serie barnböcker om figuren Sams upplevelser av parken ska ges ut. Så här börjar boken:

Det var en gång ett slott. Det var omgivet av en stor park, som i sin tur var omgärdad av en hög stenmur. Slottet var gammalt och slitet. Ingen bodde längre där och det var byggt för så länge sedan att ingen mindes hur det hade sett ut när det var nytt och bebott. Men en gång i tiden hade det varit vitt och vackert och fullt av liv. Nu låg det tyst och övergivet, tomt och trasigt.

Sen fortsätter den i klassisk sagastil med en olycklig vattenhäxa som blivit bitter över sitt öde, fast i en liten damm. Till sist blir bitterheten ondska och avundsjuka och tas ut på intet ont anande barn som förvandlas till stenar, träd och vind. Det är en väldigt vacker historia, men sorglig och med ett tungt slut som får en att önska efter nästa bok i konstprojektet. Och som definitivt kommer få mig att titta mig lite mer noga omkring nästa gång jag är på Wanås.

Den förtrollade parken är skriven av Astrid Trotzig, illustrerad av Fredrik Söderberg och ges ut av Stiftelsen Wanås Utställningar. Bilderna i inlägget är lånade från Wanås hemsida.

Den förtrollade parken

  
Eftersom jag är från Kristianstad så har jag varit på Wanås ett antal gånger och förälskat mig i platsen, precis som så många andra. Wanås består av ett slott från medeltiden, en konsthall, en helt fantastisk skulpturpark i en bokskog och ett ekologiskt jordbruk. Det är alltid väldigt hög kvalitet på utställningarna, i år ställer till exempel Yoko Ono och Jacob Dahlgren ut och tidigare år har bland annat Louise Bourgeois skulptur Maman ställts ut. Det som lockar mig mest är skulpturparken. Vackrare plats får man leta efter, med eller utan konst. Den är liksom trolsk med sina skyhöga och urgamla träd och de installationer som anas mellan stammarna förhöjer den magiska känslan.

Just därför blev jag väldigt nyfiken när jag läste om Astrid Trotzig och Fredrik Söderbergs Den förtrollade parken. Berättelsen är först ut i ett konstnärligt projekt där en serie barnböcker om figuren Sams upplevelser av parken ska ges ut. Så här börjar boken:

Det var en gång ett slott. Det var omgivet av en stor park, som i sin tur var omgärdad av en hög stenmur. Slottet var gammalt och slitet. Ingen bodde längre där och det var byggt för så länge sedan att ingen mindes hur det hade sett ut när det var nytt och bebott. Men en gång i tiden hade det varit vitt och vackert och fullt av liv. Nu låg det tyst och övergivet, tomt och trasigt.

Sen fortsätter den i klassisk sagastil med en olycklig vattenhäxa som blivit bitter över sitt öde, fast i en liten damm. Till sist blir bitterheten ondska och avundsjuka och tas ut på intet ont anande barn som förvandlas till stenar, träd och vind. Det är en väldigt vacker historia, men sorglig och med ett tungt slut som får en att önska efter nästa bok i konstprojektet. Och som definitivt kommer få mig att titta mig lite mer noga omkring nästa gång jag är på Wanås.

Den förtrollade parken är skriven av Astrid Trotzig, illustrerad av Fredrik Söderberg och ges ut av Stiftelsen Wanås Utställningar. Bilderna i inlägget är lånade från Wanås hemsida.