Kategori:Tema

Mer om mörker

VARNING! Läs inte den här boken för dina barn om du bor i flerfamiljshus med sopnedkast och vill att barnen ska fortsätta (eller börja??) hjälpa till att ta ut soporna. Sopnedgasten bor nämligen längst ner i sopornas underjord och väntar på de små barnen. Så sjukt läskigt:

Har du nånsin känt en kall vind när du öppnat sopnedkastet? Har du nånsin hört ett mystiskt susande? Det är sopnedgasten som kallar på dig […] Du har väl hört om den lilla flickan som skulle slänga sopor och aldrig sågs till igen? Lilith. Det var flickans namn.

Sopnedgasten och andra moderna monster slår hål på myten att monster bara trivs i gamla hus med knarrande trappor och fuktiga källare. De vill tydligen vara hemma hos oss människor i våra varma och snygga hem. Till exempel El-Ak som bor bakom eluttagen, småmonstren Brr! i brödrosten och Ola Tola i toan som skäller och surar över alla som stör honom. Monstrena finns alldeles nära och är härligt mysrysliga. Förutom Sopnedgasten då, där blir det läskigt på riktigt! Jag vet att jag i alla fall hade vägrat  gå ut med soporna om jag varit ett barn. Tänk på det när ni läser den, okej!

Sopnedgasten och andra moderna monster är skriven av Andreas Palmaer och är illustrerad av Per Gustavsson. Den ges ut av Natur & Kultur.

Vilken är din bästa julbok?

Hörni, hörni, nu är det snart jul på riktigt! Emedan jag råkar vara en juljunkie av rang vet jag knappt vilket ben jag ska stå på. Jag har (för att fira, liksom) frossat i barnboksjulskildringar den senaste veckan, och försökt kora en favorit. Det finns ju en hel del att välja mellan, menar jag. Ett axplock av mina kandidater: Mamma Mu och Kråkans jul, Pettson får julbesök, Tomtemaskinen, Sagan om mössens julafton, Jul i Bullerbyn, Babar och jultomten och typ tusen till.

Min absoluta favorit, kom jag fram till, är Visst kan Lotta nästan allting, av Astrid Lindgren. Triumfen när Lotta kommer hem och har fixat julgranen som ingen annan i familjen lyckats få tag på är liksom oslagbar. När storbror Jonas tittar på sin lillasyster och bara: Det är ju sant, Lotta. Du kan faktiskt allting! – då vill man bara fånle lyckligt genom hela julhelgen.

Vilka är era julfavoriter i barnboksdjungeln? Kommentera så fixar vi en omröstning med era kandidater och korar bästa barnjulboken!

Alla barns rätt

 

Tycka vad man vill om Läsrörelsens samarbete med McDonalds, lite avundsjuk kan man i alla fall vara på de barn som fick Pernilla Stalfelts bok Hurra! Alla barns rätt i sin Happy Meal i höstas. Boken är en specialutgåva för Läsrörelsen, och handlar om barnkonventionen. Vad jag förstått är den fin, rätt så fantastisk och beskriver väldigt konkret och bra vad alla barn har rätt till. Men nu köpte jag ju ingen Happy Meal när det begav sig, och boken går inte att få tag på i butik, så nu sitter jag här och firar att barnkonventionen fyller 20 år idag (HURRA, HURRA, HURRA!) utan en enda Stalfelt-bok i sikte. Buhu.

Någon av er som läst boken? Gillar ni?

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

Den mörkaste platsen i huset

En morgon när Frida vaknar snöar det. Fatta lyckan för en stadsunge! Frida blir så glad att hon inte vill följa med föräldrarna på ultraljud och titta på lillebror i mammas mage. Hon vill hellre bygga snögubbar med grannen Shirin. På fotbollsplanen har vaktis spolat med vatten så det blivit en isbana. Frida kan åka skridskor och har ett par egna prinsess-skridskor hemma i garderoben. Det är bara det att ingen tror henne, allra minst de störiga äldre killarna som hänger på isbanan. Frida går hem för att hämta skridskorna och upptäcker att de ligger högt upp på en hylla i den stora klädkammaren. Klädkammaren som också är fylld av otäcka monster… Och ingen vuxen finns i närheten för att hjälpa. Frida blir ledsen och får gå med skammen tillbaka till isbanan och bli kallad för ljug-apa av de andra barnen. Men vad är bättre än ilska för att trolla bort det ledsna och rädlsan? Frida blir så arg på allting att hon springer tillbaka till klädkammaren, tänder lampan och sätter monstrena på plats. Och sen gör hon såklart succé på isbanan. Killarna slutar åka och de äldre tjejerna klappar händer!

Jag vet att det finns barn som älskar historier där någon tar “revansch” mot andra som betett sig illa. Och Den mörkaste platsen i huset är definitivt en sådan bok. Fast Frida är inte direkt någon svag offerkaraktär. Hon känns snarare som en Lotta på Bråkmakargatan med mycket vilja och karaktär, och det gillas! Tummen upp dessutom för Mimmi Tollerup-Grkovics illustrationer!

Den mörkaste platsen i huset skriven av Mårten Sandén och illustrerad av Mimmi Tollerup-Grkovic, och ges ut av B Wahlströms.

Kim & Skrutten

Att vänta på ett syskon kan uppenbarligen vara en lika lång väntan som att vänta på sitt första barn. Kim i Kim och Skrutten får i början av berättelsen veta att hans mammas tjej Cissi väntar barn. Eller rättare sagt: väntar en lillasyster till Kim. Han är nämligen helt övertygad om att det är en liten syster där inne. Kims långa väntan börjar mitt i sommaren, i augusti får han veta att bebisen fortfarande bara är liten som en äppelskrutt (därav namnet på boken), i november planerar han födelsedagstårta och bowling för skrutten, i december berättar Kim för skrutten hur gott det luktar om lussebullar. Vi får följa Kim månad för månad fram till skrutten kommer och för varje månad görs en liten betraktelse om hur det kan vara att vänta:

Det tar lång tid att vänta på ett syskon. Det är inte som när tunnelbanan står stilla för att det har kommit löv på spåren och alla är sura och pratar i mobiltelefonen fastän tåget snart kommer att rulla igen. Att vänta på ett syskon är som att vara lugn. Samtidigt som det pirrar i magen.

Jag gillar den här boken! Hela Kims väntan är så fin och så lugnt beskriven. Harmonisk på något sätt. Månaderna kommer och går, Kim reflekterar på ett barns sätt om längtan och förväntningar. Färgerna i boken fungerar bra tillsammans med temat. Varje sida har sin egen bakgrundsfärg, gul, röd, blå eller lila. Jag tror absolut att Kim och Skrutten kan fungera att läsa för barn som väntar på något. Det kan vara ett syskon, men jag tror boken fungerar för att diskutera längtan efter och väntan på andra saker också.

Kim och Skrutten är skriven av Karin Frimodig och Sara Berg och illustrerad av Matilda Ruta. Den ges ut av Vombat förlag.

Törnrosa

Det har kommit ut en antal böcker i serien Sagoskatten, till exempel Gubben och gumman som bytte arbete, Svanhamnen, Rödluvan och några till. Böckerna är tecknade av kända illustratörer som Gunna Grähs, Ingrig Vang Nyman, Kristina Digman, Tord Nygren och Helena Nyblom. Törnrosa är den senaste i serien och är tecknad av Lena Sjöberg. Bilderna i den här versionen av sagan om Törnrosa är uppiggande om man jämför med de klassiska illustrationerna av det vackra prinsessbarnet. Det känns som vi matats sönder av bilder av som den här under. Jag älskade i och för sig sådana bilder när jag var liten, MEN skönt med bilder av Törnrosa som inte måste vara så sockersöta som det bara går. Och därmed inte sagt att Lena Sjöbergs bilder inte är vackra, för det är de verkligen! Bara inte så traditionella. Kolla här:

 

 

Bilderna är hämtade från Lena Sjöbergs blogg.

Jag tycker verkligen att Törnrosa är snyggt gjord, både i helheten och i det lilla har Lena Sjöberg lyckats skapa en riktig sagostämning. Kronan på verket är att texten på varje sida inleds med en illustrerad bokstav, precis som det var way back när munkarna skrev ner berättelser och sagor skapades.

Törnrosa är illustrerad av Lena Sjöberg och ges ut av Rabén&Sjögren.

KRAMmärkt

Efter recensionen av Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 känns det kul att kunna berätta om genuspedagogen Pamela von Sabljars böcker Vad vill du blir när du blir stor?, Vilken är din favoritsak? och Vad gillar du att göra? Böckerna utgår från barns individualitet och handlar precis som titlarna avslöjar om vad barn gillar och vad de tycker om att göra (vilket känns ganska uppfriskande istället för att fokusera på hur de ser ut eller hur de är). Böckerna öppnar på ett lekfullt sätt upp för barn och vuxna att diskutera olika intressen och fokus läggs också på varför man gillar en viss grej. I Vad vill du göra? får vi till exempel veta att Adrianna och Gideon gillar att rida, för då får de bra balans, eller att Viktor gillar att spela teater, för då blir han glad och modig. Exemplena är väldigt varierande och det blir aldrig för utstuderat som att killarna bara skulle gilla att göra klassiska “tjejgrejer” och tvärtom, utan det hålls som sagt på en mycket mer individuell nivå. I like!

Böckerna är tänkta som “verktygsböcker”, meningen är att de ska användas som diskussionsunderlag både hemma och i förskolan. Och det är väl bra, men jag tror att man lika gärna kan använda dem utan att lägga för mycket fokus på nyttoaspekten. Bara läsa dem för att det är kul helt enkelt. Om det sen leder till att barnen vill diskutera vad de själva gillar och vill bli när de är stora så är det bara roligt. Jag tror det är bra att avdramatisera att vi har så många fler möjligheter i livet utöver vad de klassiska könsrollerna erbjuder. Gör ingen stor affär av det, låt det bara få vara självklart.

Vad vill du bli när du blir stor?, Vilken är din favoritsak? och Vad gillar du att göra? är skrivna av Pamela von Sabljar och illustrerade av Janette Bornmarker. De ges ut av Vilda förlag.