Kategori:Nostalgi

God Jul!

Julmarknad. Jag och dottern promenerar runt i duggregn bland trötta garntomtar och gymnastikföreningens hemmapyntade kransar. Med en djup 3-årssuck tittar hon på mig – “Mamma, var ÄR julen egentligen?”.

Och ja, det kan man ju undra.

Väl hemma läser vi Einar Nermans julklassiker Resan till pepparkakslandet som nu finns som nyutgåva. På grund av ett missöde med en pepparkaksdeg tidigare under dagen får Greta och Pelle i sann Nannyakuten-andan anno 1934 gå och lägga sig en timme tidigare än vanlig. Utan middag, dessutom. Lyckligtvis blir de snart väckta av en förvuxen pepparkaksbock som bjuder med barnen på ett juläventyr i pepparkakslandet.

En bok med 77 år på nacken ger även inblick i en tid som varit. Komplett med klassmarkörer i form av jungfru Lisa och barnsyn som talar om snälla barn och olydnad. Men resan till pepparkakslandet är främst en fängslande berättelse, vem lockas inte av en värld gjord av ljuvlig pepparkaksdeg?

Resan till pepparkakslandet är skriven av Einar Nerman och ges ut av B. Wahlströms förlag. Provläs här. Håll även utkik efter Nermans Gubbar med rim ifrån Svenska barnboksinstitutets kommande klassikerserie.

Känner du för lite mer julfeeling i bokhyllan? Det finns en uppsjö av böcker med jultema att frossa i!

Om julsångerna inte riktigt sitter som de ska kan du börja med att närstudera Catarina Kruusvals sång- och pekböcker Sockerbagaren och Tre pepparkaksgubbar. Tänk vad skönt att slippa få skäll av nitiskt skönsjungande barn när “man” sjunger om peppargrisar istället för pepparkakor! Ges ut av Rabén & Sjögren.

Är det jul nu igen? Sa Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. Spökmamman och Spökpappan vill ha hemska barn till jul, men Spöket Laban vill testa nytt – den mest fantastiska överraskningspresenten! Ges ut av Rabén & Sjögren. 

Jims vinter av Thomas och Anna-Clara Tidholm är en vemodig och vacker vinterberättelse om en gräshoppa som vaknar upp i snön. Ges ut av Alfabeta förlag.

Tomtemaskinen av Sven Nordqvist. Findus väntar på tomten, hur ska Pettson se till att han inte blir besviken? Uppfinna och bygga en tomtemaskin? Bra idé! Högläsningsbok som var julkalender 1993. Finns som ljudbok (Grammafon), mp3-bok (Norstedts) och inbunden (Opal).

Pippi har julgransplundring av Astrid Lindgren. Pippi bjuder in till julgransplundring! Ny bilderbok med restaurerade bilder helt i färg. Ges ut av Rabén & Sjögren.

Har ni några julfavoriter? Tipsa gärna!

Bilderboksretro 50-tal

Det är en vacker karamell till bok det här, Bilderboksretro 50-tal, precis som gjord för en sådan som jag, som älskar fina bilder och böckerna de kommer i. 

Annars, femtiotalets bilderbok, intressant? Nja, kom tillbaks om ett par decennier tänker jag först. För det är FiBs gyldene böcker och hatboken Misse Murr som först dyker upp för mitt inre öga. Trista berättelser som ofta förmedlar ännu tristare värderingar. 

 
Men, då tänker jag förstås inte på de där tidlösa klassikerna, de som jag vill läsa om och om igen för mitt barn, ja för alla barn. Jag glömmer helt Tove Janssons helt fantastiska Hur gick det sen?, allt av Lennart Hellsing och Astrid Lindgren. För att inte tala om Historien om Någon, bilderboken som alla barn älskar, utan undantag. Nej, att de där skulle vara femtiotal har jag förstås inte lagt en tanke på, men så är det ju förstås.

Lite extra exalterad blir jag över fotoboken Trulsa hos mormor. Görs sådana böcker nuförtiden?  Det är också väldigt fint att få se ett litet smakprov ifrån Barnen i djungeln illustrerad av Ulf Löfgren, som dessvärre lämnade oss alldeles nyligen. Underbara färger och former på omslaget.

Femtiotalet är fint, mycket fint, det är svårt att argumentera emot där, men det är när Bilderboksretro 80-tal kommer, som jag verkligen kommer att hänga på låset.

Bilderboksretro 50-tal är skriven och sammanställd av Lisa Bjärbo och Susanna Hellsing. Lotta Kühlhorn har formgivit boken, som är utgiven av Rabén & Sjögren.

Prinsessor, drakar och mesiga prinsar.

 

I maj kommer boken Prinsessor och drakar av Christina Björk och Eva Eriksson. Boken innehåller sju prinsessberättelser, en för varje veckodag, plus en extra bonusberättelse där alla prinsessorna är samlade. Gemensamt för alla prinsessorna är att de liksom dagens unga tjejer klarar sig ypperligt utan en prins vid sin sida. Och drakarna blir de antingen kompis med eller så byter de uppdrag. Prinsessor och drakar för tankarna till den fantastiska boken Prinsessan Papperspåse av Robert N Munsch och Michael Martchenko som kom ut 1980. Just den boken finns endast att köpa på engelska (eller att fjärrlåna från större svenska bibliotek) men är faktiskt värd varenda dollar/pund med tanke på innehållet. Den handlar om en prinsessa som ska rädda en prins från en elak drake. För att komma förbi draken obemärkt drar hon på sig en gammal papperspåse. När prinsessan till slut kommer fram till prinsen och ska befria honom är hon lortig och ser inte alls ut som den prinsessa den unge prinsen har föreställt sig. Därför vill han inte gifta sig med henne. Och så klart blir prinsessan lack. Här har hon satt en massa på spel för hans skull och så kommer det hela ner till att hon inte är fin nog för honom.

Prinsessor och drakar är skriven av Christina Björk och illustrerad Eva Eriksson, boken kommer ut i maj månad på Rabén & Sjögren. The Paper Bag Princess är skriven av Robert N Munsch och illustrerad av Michael Martchenko boken ges ut av Annick Press Ltd.

Ögongodis

 

 

 En av mina absoluta favoritböcker i höst är utan tvivel Smaskens Damaskens av Laura Ruohonen och Erika Kallasmaa (i supersmart och fiffig översättning av Stella Parland). Konstigt nog, skulle jag vilja säga eftersom jag aldrig varit speciellt fäst vid exempelvis Lennart Hellsings böcker, som denna bok lite påminner om. Missförstå mig rätt. Jag kan verkligen se och förstå kvalitén hos Hellsing men jag har aldrig lyckats läsa hans böcker med hjärtat. Det gör jag däremot omedelbart med Smaskens Damaskens. Det känns så himla härligt med personligheter som Militantan, Kusin Cuisine och Sir Kasimir Mal som alla fastnar i direkt både på näthinnan och i skallen. Som den här om Sir Kasimir Mal :

“Dyr och delikat

är den långlivades mat”

säger playboyn som i tiden

svärma’ för strumpor i siden.

Och så ser vi bilden på honom här ovan där han sitter i slängkappa på en tjusig soffa och delar något av god kvalité med kniv och gaffel. Jag hoppas den här boken blir minst lika spridd i Sverige som den har blivit i Finland, där den har tagit slut och tryckts upp på nytt i flera upplagor. Det är rena fröjden att läsa den högt och bilderna hade jag kunnat ha i ram på väggen allihop.

Allt jag kan är en bok i Bonnier Carlsens retroserie En liten gyllene bok. FIB gav på ett liknande sätt ut sina Gyllene böcker under det tidiga femtiotalet, så det är inte omöjligt att konceptet kommer att kännas igen av nostalgiska far-och morföräldrar. När jag först hörde om de här böckerna tänkte jag direkt att detta är ännu en yttring av det hemmafruideal som har dominerat i några år nu. (Ni vet Mad Men, reklamen för diverse matberedare där det ser ut som om bilden är tagen direkt ur en gammal LIFE tidning, cupcakeyran , Stig Lindbergs revival osv.) Kanske var jag lite för hård. Allt jag kan är jättefin rent grafiskt och likaså är de andra titlarna jag har läst (Jul på landet, Brandkåren rycker ut) men det är däremot svårare med texten i samtliga. I allt jag ser rimmar flickan om hur hon försöker likna olika djur på gården och för ett mycket litet öra kan det nog fungera men för de flesta barn tror jag det blir lite för platt med rim som: “Kycklingarna pickar vant. Jag gör genast likadant.”. Själv är jag inte på något sätt ett undantag. Jag har många gånger tjusats av det på ytan så perfekta femtiotalet. Men när jag känner efter så föredrar jag nog ändå lite mer innehåll och lite ruffigare yta i längden.

Smaskens damaskens är skriven av Laura Ruohonen och illustrerad av Erika Kallasmaa och den ges ut av Söderströms förlag. Allt jag kan är skriven av Rut Krauss och illustrerad av Mary Blair. Den ingår i serien En liten gyllene bok som ges ut av Bonnier Carlsen.

Bara en hint..

.. alldeles snart är den här. Sista boken i serien. Så se till att skaffa alla böckerna nu. Vinter, vår, sommar och höst. Så ni kan kura och läsa dem framför brasan när det börjar bli riktigt mörkt och dystert.

Måns och Mari om hösten är skriven och illusterad av Kaj Beckman och ges ut av En Bok För Alla

Jakten på en favorit

Det här var min favoritbok när jag var liten, Ruckelbasta, och uppföljaren Vår på Ruckelbasta av Kerstin Niléhn, med bilder av Ilon Wikland. Det är kapitelböcker om en familj som bor på landet, i Ruckelbasta,  och i centrum står barnen Lasse, Anna, Michael och Kajsa. Det händer inga drastiska saker i böckerna egentligen, barnen julstökar, blir insnöade, blir med en massa oväntade får och leker och leker och leker och så har de en rolig farmor och fantastiskt fina föräldrar också – mysigaste högläsningen ever! Det är lite Bullerbyn över det, och jag tror inte det beror bara på Ilon Wiklands bilder, jag tror det är hela stämningen. Fast Ruckelbasta är ännu fnissigare. 

Hur som helst så har Ruckelbasta varit försvunnen från mitt föräldrahem i säkert tio år. Mamma har letat och letat och letat, men boken har varit puts väck, och så kan man ju inte ha det. Man vill ju ha sina favoriter i bokhyllan! Så mamma började forska lite. Sökte på eniro efter Kerstin Niléhn och hittade flera stycken. Messade till samtliga och frågade “är du möjligen den Kerstin Niléhn som skrivit världens bästa högläsningsbok?” och fick flera svar. “Tyvärr, skulle jag gärna varit!” var det vanligaste. Men så ringde det en dag, och där var hon ju! Författaren! Tyvärr hade hon bara sex exemplar kvar av sin bok, och de hade hon sparat till sina sex barnbarn, men vad kul att vi gillade boken så mycket!

Flera månader senare kom det ett kuvert på posten till min mamma. I kuvertet låg Ruckelbasta och ett brev från Kerstin Niléhn. Hon hade hittat en extra bok när hon rensade på vinden, och betalt ville hon inte ha, men det vore fint om mamma kunde sätta in en slant till barncancerfonden eller så.

Och nu finns de här i föräldrarhemsbokhyllan igen, både Ruckelbasta och Vår på Ruckelbasta. Och antingen är det bara jag som är nostalgisk och blödig, eller så är det rätt lyckligt alltihop det här. Ordningen är återställd, favoriten har hittat hem, och mitt barn kommer så småningom också få möjlighet att lyssna på hur min mamma läser den mysigaste boken vi vet i den här familjen. Fint det!

Ruckelbasta och Vår på Ruckelbasta är skrivna av Kerstin Niléhn, illustrerade av Ilon Wikland. De gavs ut av Bonniers 1977 och 1978.

Världens bästa Lotta

Visste ni att det finns en Lottas bråkmakarsång? I ett nästan desperat ögonblick i min roll som lekledare åt två uttråkade 1,5-åringar i eftermiddags satte jag på cd-skivan som följer med Astrid Lindgren-sångboken Hujedamej, och plötsligt var den där, sången om finaste Lottan i världen. Jag har varit upp över öronen kär i Lotta på bråkmakargatan länge, och nu är sången min nya favoritsång, tror jag.

“Jag e’ inte för liten alls

nä, far ni och flyg

dumma Jonas och Mia

jag e’ stor fast i SMYG!”

Jag kan cykla, det kan jag, men

ska en trehjuling va’ nåt å ha

nä, fy farao. All sin da’!”

Jag vet inte om det är för att Lotta påminner mig om min egen lillasyster, eller om det bara är för att hon är så skön i sin inställning till livet som gör att jag gillar henne så mycket, men jag sitter här och tummar på Visst är Lotta en glad unge och längtar efter någon i lagom ålder att läsa den för, och tittar i smyg på youtubeklipp från filmerna. Ah, Lotta! Min ögonsten.

Världens bästa Lotta

Visste ni att det finns en Lottas bråkmakarsång? I ett nästan desperat ögonblick i min roll som lekledare åt två uttråkade 1,5-åringar i eftermiddags satte jag på cd-skivan som följer med Astrid Lindgren-sångboken Hujedamej, och plötsligt var den där, sången om finaste Lottan i världen. Jag har varit upp över öronen kär i Lotta på bråkmakargatan länge, och nu är sången min nya favoritsång, tror jag.

“Jag e’ inte för liten alls

nä, far ni och flyg

dumma Jonas och Mia

jag e’ stor fast i SMYG!”

Jag kan cykla, det kan jag, men

ska en trehjuling va’ nåt å ha

nä, fy farao. All sin da’!”

Jag vet inte om det är för att Lotta påminner mig om min egen lillasyster, eller om det bara är för att hon är så skön i sin inställning till livet som gör att jag gillar henne så mycket, men jag sitter här och tummar på Visst är Lotta en glad unge och längtar efter någon i lagom ålder att läsa den för, och tittar i smyg på youtubeklipp från filmerna. Ah, Lotta! Min ögonsten.

Jag ♥ Första maj

I boken Måns och Mari om våren (som nyss kom i nyutgåva hos EBFA!) finns ett kapitel där Matti, Måns och Mari går och demonstrerar på Första maj. När jag var liten och bodde på vischan så var det något av det absolut bästa jag visste att läsa det där kapitlet. Jag fantiserade i timmar om hur jag minsann skulle gå i tåget som Matti, Måns och Mari (när jag blev äldre och bodde i stan där det fanns ett tåg att gå i) och demonstrera “mot krig och svält och allt annat som inte är bra i världen.” Tyvärr blev det inte riktigt så och majtågen har mest lyst med sin frånvaro. Men känslan som boken väckte – upproriskheten och kämparglöden – den kommer jag alltid ha kvar. För det tackar jag författarinnan och illustratören Kaj Beckman ödmjukast.

Böckerna om Måns och Mari är skrivna och illustrerade av Kaj Beckman ges nu ut på nytt av En Bok För Alla.