Kategori:Böcker på film, tv, teater & radio

Alla läser!

Språket i P1, är inte det cirka världens bästa program? När jag gottade runt i deras sändningsarkiv för en tid sen så hittade jag ett intressant program om små barns förhållande till text, läsning och böcker ifrån 2009! I programmet deltar bland annat Elisabeth Björklund som med sin avhandling (Göteborgs universitet) vill komplettera bilden av vad de yngsta förskolebarnen kan. Björklund menar att även innan barn själva kan läsa och skriva så håller de på med en rad aktiviteter kring ord och text. Tänkvärt!

Klicka här för att lyssna. 

Ulf Starks berättelser i Barnradion

Dagens tips! Med start idag (26/3) sänds Ulf Starks berättelser Mirakelpojken, Krutpojken och Detektivpojken i Barnradion i P4 klockan 17.45. Och så finns de på webben också, så klart. Kan vara väl värt en lyssning, för de som gillar roliga och vardagliga små äventyr. Skulle säga att de passar från fyra, fem år ungefär.

”Här är Alfons Åberg, 40 år.”

(Foto: Jörn H Moen)

“Jaja, det är bra att du skriver barnböcker… men en vacker dag kanske du kan skriva för vuxna! Det har jag fått höra”, säger Gunilla Bergström, författare till böckerna om Alfons Åberg i en intervju med SVTs kulturprogram Sverige.

I år kan Alfons fira 40 år som barnboksbarn, men vad är det som gör att han är lika populär idag som när första boken Godnatt, Alfons Åberg kom ut? Kanske är det den avskalade igenkänningen. Alfons är vardagsnära, han rör sig i en urban miljö med höghus, en liten affär och skola. De flesta berättelser utspelar sig huvudsakligen inomhus, i familjen Åbergs tre rum och kök. Helgdagar lever en undanskymd tillvaro, likaså årstider. Kvar blir en ren berättelse om stora känslor, Alfons blir ett verkyg för att prata (med sig själv eller andra) om ensamhet, konflikter och rädsla men också vänskap och sprudlande lekfullhet.

Vetenskapsradion Forum har intervjuat konstvetaren Annika Gunnarsson som i en ny doktorsavhandling har studerat bilderna i böckerna om Alfons. Några andra som kommer uppmärksamma Åbergs i år är Stockholms stadsmuseumKulturen i Lund och Boulevardteatern som spelar Hur långt når Alfons? med regi av Ika Nord.

Till hösten kommer dessutom en sprillans ny Alfonsbok…

Prick och Fläck på TV

Upptäckte till min stora förtjusning i morse att kortfilmerna om Prick och Fläck sänds på SVT nu, och därmed ligger uppe på SVTPlay. Hade missat! I filmversionen är Prick och Fläck dockor, och kanske är det bara jag, men vill man inte omedelbart ta hem dem och krama dem när man ser dem? Jo, man vill ju det.

“Prick och Fläck på pricken!” är den andra filmen i Folkets Bios serie Knattefilm (Stina Wirsén-filmen “Vem är var?” var den första). Den består av sex avsnitt/kortfilmer, alla baserade på olika Prick och Fläck-bilderböcker, och nu sänds alltså kortfilm för kortfilm på tv. Det är Lotta Geffenblad själv som gjort filmerna, tillsammans med sin man Uzi. Tycker de är himla fina! Helt oläskiga, i långsamt tempo, med bra berättarröst, och fina miljöer runt dockorna. En hit i tv-tablån just nu, faktiskt!

Lotta Geffenblad har gjort rätt många böcker om de charmiga kaninerna Prick och Fläck vid det här laget, jag tror det finns åtminstone åtta. De ges ut av Bonnier Carlsen.

200 år av oskulder, vargar och gamla häxor

Bröderna Grimms folksagor rör sig ständigt mellan att tala till en barnpublik och att bli kultur för vuxna. Under nästa år fyller sagorna 200 år och populärkulturen fylls av sagor, även för en lite äldre publik. I en orolig tid är det kanske tryggt att krypa in i det vi känner igen.

SVT:s Kobra ifrån den 20 december dyker ner bland vargar och oskulder för att undersöka vilken roll bröderna Grimm spelar idag. Förutom historisk tillbakablick och samtal med konstnärer om sagornas betydelse för skapandet så frågar sig Kobra om vi gör barnen en otjänst genom att undvika folksagans svärta och skoja bort allt som är svårt och otäckt – vad tror du?

Och om du känner att du inte riktigt kan få nog av Snövit så kommer du leva gott under nästa år. I januari har dramaserien Once upon a time premiär på kanal 5. Här får vi bland annat möta Snövit (nu som lågstadielärare), hennes bortadopterade dotter och en rad andra sagofigurer som fastnat i en sömnig småstad där tiden står still. Nästa år ser dessutom två olika filmer om Snövit dagens ljus, Snow White and the Huntsman med Kristen Stewart respektive Mirror Mirror med Julia Roberts. 

Strindberg i all ära, men 2012 verkar han få konkurrens av Snövit!

Avsnittet om bröderna Grimm går att se på SVT Play tom den 19/1 2012. Passa på!

Teater, minsann!

Okej, det är trist att tipsa om en teater som ligger i Stockholm, jag vet, jag vet. Alla kan inte gå dit. Men om vi ser bortom det en stund? Då vill jag ändå slå ett slag för dockteatern Tittut som ligger på Södermalm. Himla bra ställe! Ganska litet, väldigt mysigt, kostar under en hundring.

Häromveckan var jag på föreställningen Pimpa, den lilla hunden med röda prickar med en snart 3-åring och en snart 4-åring. Mycket populärt! Karaktären Pimpa skapades i Italien på 70-talet och har synts både i serietidningar och tecknad film, men det behöver man inte veta för att gilla den här föreställningen. Skuggspelet (vanligtvis tror jag föreställningarna på Tittut oftast är med traditionella dockor, men kan inte svära på saken) om Pimpa som försöker hjälpa en andunge att hitta sin mamma är fängslande ändå. Publiken satt som små ljus i den lilla salongen, och åtminstone de delar av publiken som jag känner har pratat om Pimpa ever since. Tänker absolut gå dit igen! Har sett att de har föreställningar baserade på mina favoritböcker om Mamman och den vilda bebin, till exempel. Eller den söta elefanten Pomelo! Fint, det.

Foto: Love Lannér.   För aktuellt program, kolla in Dockteatern Tittuts hemsida.

Bästa bion för barnet

Nu finns åtta nya av Stina Wirséns Vem-böcker filmatiserade och samlade i biofilmen “Vem är var?” som hade filmpremiär nu i helgen. Så himla fin bioupplevelse för ett barn i typ… 2-4-årsåldern! Och för barnets föräldrar! (Fast de vuxna fnissar inte på samma ställen som barnen. Märker man tydligt.) 

Sticker ut hakan och korar den här till perfekt som första film om man vill göra biopremiär med sitt barn. Jag var med sonen på förra vändan Vem-filmer när han var knappt två år. Då var han på gränsen till för liten, tycker jag. Nu, som knapp tre-åring: Storögt såld och lyrisk.