Kategori:Faktaböcker

Hajfrossa

Sitter här och frossar i hajar. Visste ni att Amhajarna är en riktiga latmaskar som mest bara sover om dagarna, vilande mot varandra på havets botten? Låter trevligt. Cigarrhajen däremot är lite obehaglig, hen äter genom att bita tag i större djur (kanske en annan haj eller en val), vrida runt och slita ut ett stycke kött. Kul kompis.

Läs mer

Insekt = monster?

livet som minimonster2

Det är något väldigt fascinerande med insekter. Vissa tycker att de är superläskiga, irriterande, oförutsägbara och myllrande. Vissa bryr sig inte om dem, de bara finns där. Och vissa är nyfikna och älskar de små krypen. Bruno och hans föräldrar (och många fler) hör till den senare sorten och tillsammans har de nu gjort två böcker om insekter: Minimonster i naturen och Livet som minimonster.

Med Brunos nyfikenhet, naturens artrikedom och en riktigt bra kamera har de fångat dem på bild i extremt uppförstorat format. Eftersom jag själv hör till den första kategorin så är det med skräckblandad förtjusning jag läser de här böckerna. Det går liksom inte att undgå att försjunka i det storartat vackra och nästan perfekta guldstekelhuvudet som glänser i olika metallicfärger. Eller att i evighet stirra på myggans fasettögon och fjälliga snabel med en lätt äcklad och samtidigt förtrollad känsla. Och det går definitivt inte att låta bli att jämföra de olika insekterna med diverse monster i tex Star Wars, se bara på fjärilspuppan här under!

Frågan är vad det här gör med min insektsrädsla? Kanske inte botar, men åtminstone ger lite insikt och kunskap om en värld som är lika viktig som min. Och förresten skulle jag inte vilja skärskåda mig själv under lupp.

livet som minimonster puppa mfl

Livet som minimonster är skriven av Hanna Hallmén och fotografierna är tagna av John Hallmén. Den ges ut av Rabén&Sjögren.

1000 djur

Det kom en faktabok om djur i brevlådan. En fin bok, med kartongblad och inte mindre än 1000 djur presenterade på de olika uppslagen. Djuren är uppdelade i en mängd olika kategorier, allt från “Arktiska djur” och “I bergen” till “Prickar och ränder” och “Nattdjur”. Djuren presenteras med en liten bild och sitt namn under och jag gillar bokens grundupplägg. För barn som fascineras av djur är detta myller en skatt att gräva ner sig i och boken ger en försmak för världens faunas artrikedom. Illustrationerna är fina och detaljerade i naturtrogna färger.

Men något stör mig när jag tittar i boken. Först kunde jag inte sätta fingret på vad, men sen blev det uppenbart: alla djur har fått likadana ögon och många har leende munnar. Till och med den lilla silverfisken har fått ett öga att glo med. Varför det undrar jag? Det här hade kunnat vara en seriös faktabok som ingång till vidare läsning om djur, men blir istället en gullig tolkning av hur någon tror att barn vill se på djur. Barns intresse för naturen blir inte större för att djuren ges drag som bara människan har (ögonvita och leende), jag tror vi kan våga ta barnens nyfikenhet på sin omvärld på större allvar än så. 

 

 

1000 djur är illustrerad av Nikki Dyson och ges ut av Rabén&Sjögren

Minimonster i naturen

Är du en sån som jag, som ställer dig lite ängslig till det här med insekter? Då kanske du inte ska fördjupa dig i Minimonster i naturen. Eller så kanske du ska det, i rent terapeutiskt syfte? Här bjuds det nämligen på härligt ludna, antenniga, guldgrönglänsande och mångfacetterade uppförstoringar på spindlar, spyflugor, fjärilar och myror. Det är otroligt vackert och lite läskigt på samma gång, bilderna suger en fast och det är svårt att sluta glo på maskens klor (ja, den har klor! vem visste?).

I boken ryms tio insekter och de har fått ett uppslag var. På ena sidan en uppförstoring och på den andra en kort text presenterad utifrån barnet Bruno som utforskar naturen omkring sig. Det är ett bra format och ett bra språk där det ibland smugit sig in svårare ord som tex spankulera och kolossal. Men de orden är få och lättförklarade och de förstärker texten snarare än stjälper den. Minimonster i naturen är en vacker fotobok som fungerar lika bra till högläsning, att bläddra i själv eller använda i skolan (på förlaget är boken klassad som bilderbok, men biblioteket sätter den på faktahyllan, uUgj om någon är intresserad).

Minimonster i naturen är skriven av Hanna Halmén och fotografierna är tagna av John Hallmén (Bruno i boken är såklart deras son). Den ges ut av Rabén & Sjögren.

Hur görs bebisar?

Blir det bebisar när vuxna pussar? Eller hur funkar det egentligen? Alla barn undrar förr eller senare och många är de böcker som har försökt svara. I Hur görs bebisar? får vi ett riktigt bra svar. Det är ett brett och allinkluderande svar som borde kunna gå hem i alla läger, från pryd och konservativ till regnbågsfamilj. Författarna har uteslutit sexet och hoppat till det som verkligen behövs: ett ägg och en spermie som möts. En livmoder i en kropp som bebisen kan växa i. Någon som är nervös och längtar och väntar efter att träffa det där lilla livet som växer.

Vill den som läser fylla i exakt vilka vuxna det är som möts och hur det går till mer detaljerat eller i vems kropp bebisen växer så är det fritt fram! Både texten och illustrationerna uppmuntrar till att forma berättelsen just kring det barnet som för tillfället lyssnar. Helt genialiskt tycker jag! Är man ritkigt djärv kan man till och med ta en penna och rita i boken, sätta sitt eget födelsemärke på någon av de stiliserade färgglada figurerna för att göra berättelsen till sin egen. (bibliotekariens anm. OBS inte i lånebok!) Det är en sprudlande och glad faktabok om livets tillkomst och illustrationerna i sina starka färger tar berättelsen ett steg vidare in i vår mångfacetterade värld.

Hur görs bebisar? (What makes a baby) är skriven av Cory Silverberg och illustrerad av Fiona Smyth. Den ges ut av Olika förlag.

Köp boken hos Adlibris; Bokus

Det finns inget dålig väder..

Och inga ursäkter längre för att stanna inne om det regnar. Är du en inneråtta och en sånsom lätt hittar på anledningar att inte går om regnet öser ner (till exempel “det öser ner, vi stannar inne”)? Då ska du läsa Busvädersboken! Här finns fullt med roliga tips och idéer på saker man kan hitta på i regn, blåst, snö och iskyla. Vad sägs om att göra vindstrumpor, vindmusik, eller vindönskningar? Eller istavlor, isslott, islyktor och frusna knäckskultpurer? Förslagen är många och instruktionerna tydliga och enkla med punktlistor och fotografier.

Ut och lek!

Busvädersboken är skriven av Jo Schofield och Fiona Danks och ges ut av B Wahlströms

Köp boken hos
Adlibris
Bokia
Bokus

Pinniga vårlekar!

Nu när det äntligen verkar bli vår på riktigt kan det passa bra med en bok om utelek! I Pinnboken får vi tips på en mängd roliga saker man kan göra med pinnar som man hittar i skogen. Alltifrån det allra enklaste som att kasta pinne till en hund, till avancerade skapelser som kräver kniv och eld (och vuxen såklart, svårighetsgraderna på de olika tipsen markeras med pinnar i marginalen). Och där emellan det enklaste och svåraste får vi också tips om hur man gör tex en drömfångare, trollstavar, älvslott, käppdjur, lyktor, kransar, solur och massor massor mer. Det verkar inte finnas någon ände på hur mycket kul man kan göra med pinnar! I slutet av boken kommer lite handfasta råd kring hur man beter sig i naturen och med pinnar, allmäna säkerhetsråd och lite pinn-vett och etikett.

Även om vissa av tipsen i Pinnboken är enkla och vänder sig till barn har jag svårt att tro att barn själva skulle sitta och läsa vad de ska göra i skogen innan de kutar ut och leker. Barn brukar vara lite mer spontana än så. Förmodligen fungerar boken bättre som redskap för vuxna som vill ha uppslag till utelekar eller lite inspiration till skogsutflykter. Tänker lärare, fritidspedagoger, förskolepersonal, föräldrar osv. Då är boken en guldgruva!

Pinnboken är skriven av Jo Schofield och Fiona Danks. Den är översatt av Carina Jansson och ges ut av B Wahlströms.

Påsk? Vår…? Någon?

Alltså, det kan ju vara svårt att fatta, särskilt som det är snöblåst och snödrivor överallt till och med nere i Malmö. Fortfarande! Men det är faktiskt påsk om några dagar. Så jag tänkte trots julvädret skriva några ord om en påskpassande bok: Hårdkokta fakta om ägg av Lena Sjöberg (nu fattar ni ju redan att bilderna inte går av hackor). Det är en faktabok om ägg och den är sprungen ur att Lena själv ägt höns några år och samlat på sig frågor som krävt svar. Och svar får vi verkligen i boken! Mest såklart om hönan och hennes ägg, men också om andra äggläggande/ruvande djur som tex insekter (läskiga typer som steklar och huvudlöss), fiskar, dinosaurier, ormar och faktiskt två däggdjur som lägger ägg. Vi får veta hur viktigt ägget är och har varit över hela världen genom historien från det gamla Egypten via vikingar, medeltid, kloster, 1800-tal fram till nutidens massproduktion. Man får lära sig hur ägget i flera kulturer stått för liv, återfödelse, rikedom och jordens fyra element. Och att ett rötägg är ett ruvat ägg utan kycklig, eller ett annat ord för en odåga. Och att odåga också är vad man kallar ett oätligt och ruttet ägg.

Och såklart: ett rejält stycke om äggets roll under påsken. Varför är ägget egentligen så viktigt både i den judiska och den kristna påsken? Faktaspäckat med andra ord, men utan att bli spretigt. Och vissa avsnitt kan nog väcka barnets nyfikenhet på andra områden och uppmuntra till vidare läsning om tex dinosaurier (som om det behöver uppmuntras…), rymden, andra tider och kulturer osv.

Boken är nog tänkt för en åldersgrupp från 6 år och uppåt, men jag tycker lätt att den funkar för några år yngre barn också. Och den är ett måste på alla skolbibliotek!

(men en sak jag fortfarande inte vet: när säger man hönor och när säger man höns?)

Hårdkokta fakta om ägg är skriven och illustrerad av Lena Sjöberg och den ges ut av Opal förlag.

Finast av de alla!

 

Av alla Nyfikna öron böcker som getts ut måste jag nog ge flest stjärnor till Instrument. Här får vi höra hur flöjten, pianot, fiolen, gitarren, trumman och xylofonen låter. Och allt under cirkustema och med väldigt fina små melodier. Särskilt fiolen, den är underbar! Det är inte svårt att hitta på historier kring cirkusen när man tittar i boken och extra lockande att spekulera i varför räven spelar så vemodigt på sin fiol. Inte för att bebisen bryr sig, hon är mest ute efter de tydliga illustrationerna och musikknapparna.

Nyfikna öron – Instrument är illustrerad av Marion Billet och ges ut av Rabén&Sjögren