Kategori:Bilderböcker

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

Den mörkaste platsen i huset

En morgon när Frida vaknar snöar det. Fatta lyckan för en stadsunge! Frida blir så glad att hon inte vill följa med föräldrarna på ultraljud och titta på lillebror i mammas mage. Hon vill hellre bygga snögubbar med grannen Shirin. På fotbollsplanen har vaktis spolat med vatten så det blivit en isbana. Frida kan åka skridskor och har ett par egna prinsess-skridskor hemma i garderoben. Det är bara det att ingen tror henne, allra minst de störiga äldre killarna som hänger på isbanan. Frida går hem för att hämta skridskorna och upptäcker att de ligger högt upp på en hylla i den stora klädkammaren. Klädkammaren som också är fylld av otäcka monster… Och ingen vuxen finns i närheten för att hjälpa. Frida blir ledsen och får gå med skammen tillbaka till isbanan och bli kallad för ljug-apa av de andra barnen. Men vad är bättre än ilska för att trolla bort det ledsna och rädlsan? Frida blir så arg på allting att hon springer tillbaka till klädkammaren, tänder lampan och sätter monstrena på plats. Och sen gör hon såklart succé på isbanan. Killarna slutar åka och de äldre tjejerna klappar händer!

Jag vet att det finns barn som älskar historier där någon tar “revansch” mot andra som betett sig illa. Och Den mörkaste platsen i huset är definitivt en sådan bok. Fast Frida är inte direkt någon svag offerkaraktär. Hon känns snarare som en Lotta på Bråkmakargatan med mycket vilja och karaktär, och det gillas! Tummen upp dessutom för Mimmi Tollerup-Grkovics illustrationer!

Den mörkaste platsen i huset skriven av Mårten Sandén och illustrerad av Mimmi Tollerup-Grkovic, och ges ut av B Wahlströms.

Så gör prinsar

Per Gustavssons böcker om den driftiga prinsessan som tacklas hårdast i hockeyrinken (Så gör prinsessor, När prinsessor fyller år, När prinsessor tar semester och När prinsessor vaknar om natten) har precis fått sällskap av en prins i rosarandiga brallor. Första boken (jag gissar att det kommer fler) heter När prinsar fångar drakar, och jag tycker nog det lutar åt succé, faktiskt.

Det börjar med ett krasst konstaterande: Varje prins behöver en drake. Dels för att man kan känna sig trygg med en drake i borgen, men också för att de kan hålla slottet varmt med sin eld och för att de är bra på att göra konster. Plus att man helst vill undvika att behöva skämmas när det är dags för tornering och drakuppvisning. “Har man ingen drake står man där. Pinsamt.” Därför måste prinsar då och då ge sig ut på drakjakt. Och när de gör det kan det hända att det blir väldigt spännande (en del drakar är oerhört listiga) och lite farligt. Trots att prinsen tagit hjälp av en ganska bekant prinsessa, som är känd för att vara ganska äventyrslysten och påhittig av sig…

Per Gustavssons prins har inte bara rosarandiga brallor på sig. Han stryker sina egna kläder, är proffs på att laga spagetti, och har prydligt kammad snedlugg också. Men icke desto mindre bangar han aldrig för äventyr och farligheter, och han är listig som få när det väl kommer till kritan. Jag gillar det. Inte bara för att det är skönt med lite nyanserade könsroller i prins- och prinsessvärlden, utan för att det är lagom spännande och väldigt roligt också. Speciellt måste man ju faktiskt älska scenen där prinsen och prinsessan råkat hamna som fångar hos drakarna och måste stå för underhållningen genom att sjunga schlagers för drakpubliken…

När prinsar fångar drakar är skriven och illustrerad av Per Gustavsson, och ges ut av Natur & Kultur.

Filosofiskt och fint om Knodden

Om man är så där lite lagom trött på bilderböcker med megaspännande upptåg och superactionfyllda äventyr kan man med fördel ägna en stund åt Vad tänker Knodden? istället. Här är det inte så mycket action. Knodden står, rakt upp och ner, i skenet av en lyktstolpe utanför morfars hus och väntar genom nästan hela boken. Det snöar på honom. Det snöar på hela världen. Och det är ganska kallt och mörkt, men det bryr sig inte Knodden så värst mycket om. För i hans huvud finns en annan värld. Han tänker på hundar, på dinosaurier, på den stora kometen som slog ner och dödade alla dinosaurier, på stjärnorna och på rymden som aldrig tar slut.

“Om det finns hur många jordar som helst, tänker Knodden – då kan det finnas hur många Knoddar som helst…

Knodden stannar. Tänker att överallt…

… i en Rymd som aldrig tar slut…

… står det just nu hur många Knoddar som helst, under en gatlykta och väntar på hur många morfäder som helst, som letar efter hur många bilnycklar som helst…”

Jag tycker det är skönt, det här. Med bilderböcker som är lite eftertänksamma i tempot, där inget särskilt egentligen händer. Det är liksom bara lugnt och stillsamt och lite lagom filosofiskt och finurligt. Känner stort behov av att krama Knodden där han står helst still och tyst med armarna prick rakt ner och bara FUNDERAR i snön, utan ett enda svärd eller en enda fotboll i sikte. Så fin!

Vad tänker Knodden? är skriven av George Johansson och illustrerad av Anna Klara Tidholm. Den ges ut av Natur & Kultur. 

Böckerna om Nell.

 

Joanna Rubin Dranger, numera professor i illustration på Konstfack i Stockholm har ju skrivit finfina böcker som många känner till. För att ta några exempel har hon skrivit böckerna om Fröken Livrädd och Fröken Märkvärdig för oss äldre och för de yngre bland annat Farbror Dag Drömlund och Arg – Tvåtusentalets argaste bok. I september kom hon ut med två bilderböcker om flickan Nell som riktar sig till de yngre barnen. Nell leker inne och Räkna med Nell. I vår och sommar kommer ytterligare två böcker. Nell på våren och Nell på sommaren. Jag har läst de två första böckerna och konstigt nog blev jag inte helt övertygad. Trots att det är fantastiska teckningar (färgsprakande och estetiskt tilltalande), och smart upplägg (som när Nell ska lära sig att räkna) så uteblev wow-känslan. Däremot kan jag berätta att testpanelen bestående av en bebis på fem månader och en tvååring var desto mer övertygade. För den minste var det rentav braksuccé. Jag tror att det beror på just färgerna och detaljrikedomen. Det liksom sjuder på sidorna. Nu undrar jag om någon av er har läst? Är verkligen spänd på att höra vad ni tycker..

Böckerna om Nell är skrivna och illustrerade av Joanna Rubin Dranger och ges ut av Rabén&Sjögren

Vinn ett ex av Till Vildingarnas Land

Regissören Spike Jonze och Max Records som spelar Max. Bilden är hämtad från New York Times.
Vi här på Bokunge vill att alla i hela hela Sverige (helst) ska få en bit av Till Vildingarnas Land kakan. Och därför lottar vi nu ut tre exemplar av denna klassiker. Det du ska göra för att vinna den är helt sonika att länka till vår sida (www.bokunge.se). Någonstans. Dela med dej i ett mail till dina bokintresserade vänner, lägg en länk på Fejjan, länka på din blogg (om du har någon) eller något annat uppfinningsrikt.

Maila sen redaktion@bokunge.se innan den 20 november och berätta:

1. Vem du är 2. Var länken finns 3. Vilken postadress du har.

Den 21 november presenteras de lyckliga vinnarna här på bloggen.

Kim & Skrutten

Att vänta på ett syskon kan uppenbarligen vara en lika lång väntan som att vänta på sitt första barn. Kim i Kim och Skrutten får i början av berättelsen veta att hans mammas tjej Cissi väntar barn. Eller rättare sagt: väntar en lillasyster till Kim. Han är nämligen helt övertygad om att det är en liten syster där inne. Kims långa väntan börjar mitt i sommaren, i augusti får han veta att bebisen fortfarande bara är liten som en äppelskrutt (därav namnet på boken), i november planerar han födelsedagstårta och bowling för skrutten, i december berättar Kim för skrutten hur gott det luktar om lussebullar. Vi får följa Kim månad för månad fram till skrutten kommer och för varje månad görs en liten betraktelse om hur det kan vara att vänta:

Det tar lång tid att vänta på ett syskon. Det är inte som när tunnelbanan står stilla för att det har kommit löv på spåren och alla är sura och pratar i mobiltelefonen fastän tåget snart kommer att rulla igen. Att vänta på ett syskon är som att vara lugn. Samtidigt som det pirrar i magen.

Jag gillar den här boken! Hela Kims väntan är så fin och så lugnt beskriven. Harmonisk på något sätt. Månaderna kommer och går, Kim reflekterar på ett barns sätt om längtan och förväntningar. Färgerna i boken fungerar bra tillsammans med temat. Varje sida har sin egen bakgrundsfärg, gul, röd, blå eller lila. Jag tror absolut att Kim och Skrutten kan fungera att läsa för barn som väntar på något. Det kan vara ett syskon, men jag tror boken fungerar för att diskutera längtan efter och väntan på andra saker också.

Kim och Skrutten är skriven av Karin Frimodig och Sara Berg och illustrerad av Matilda Ruta. Den ges ut av Vombat förlag.

I snällaste laget

Catatina Kruusvals bilderböcker om Fia och alla hennes mjukdjur (det finns fyra böcker vid det här laget) är ordentligt populära har jag förstått. Själv tycker jag de är på gränsen till FÖR snälla och gulliga. Jag går inte igång på pasteller och försiktigheter och söta mjukdjur på vardagsäventyr, men hey! Jag kan ha fel. 

Det ska i alla fall sägas att jag tycker att böckerna blir bättre och bättre (och mindre och mindre försiktiga). I den första boken vågar sig Fia och djuren som högst ut på en gullig picknick. I den senaste, Fia och djuren går till sjöss, bygger de en flotte och seglar ut på sjön. I storm! Och hittar en skatt! Det är nästan lite spännande.

Tror att de här böckerna lämpar sig bäst för små barn, som ganska nyss lämnat pekboksstadiet men inte är redo för långa berättelser ännu. Det är lite text och trygga miljöer och Fia är en sympatisk tjej som man kan lita på i alla väder. Även när det blåser stora vågor på sjön och mjukdjuren tycker att det blir lite otäckt…

Fia och djuren går till sjöss är skriven och illustrerad av Catarina Kruusval, och ges ut av Rabén & Sjögren. Övriga böcker om Fia heter Fia och djuren, Fia och djuren på dagis och Alla ska vara med. Kolla in ett smakprov på Alla ska vara med här!