Kategori:7 år

Snöromantik.

När jag vaknade i morse var allt var igensnöat på Malmös gator. Och nu några timmar senare är det fortfarande snö överallt och i luften virvlar en miljon flingor runt. Det blir onekligen en viss stämning med snön. Även vi som bor i stan får uppleva den där sköna tystnaden som man annars mest förknippar med landsbygden. En bok som bättre än alla andra kan beskriva känslan man har en dag som denna är “Titta, Madicken, det snöar!”. En av mina absoluta bilderboksfavoriter. Jag kan aldrig få nog av Ilon Wiklands drömska bilder och stämningen Astrid Lindgren bygger upp runt Lisabets äventyr. Trots att min lille son inte kommer begripa ett skvatt av boken ska jag ta fram den och läsa för honom. För endast så kan man fira en stilla, snöig dag som denna.

Magisk högläsning

Har de senaste dagarna tänkt mycket på högläsning i allmänhet, och på en glaskanin som heter Edward i synnerhet. Jobbar till vardags på Barnens Bokklubb, som i höstas utlyste en högläsningstävling bland Sveriges skolklasser. Tanken var att klasserna skulle läsa högt, och sedan skapa ett kreativt tävlingsbidrag utifrån läsupplevelsen. Nu är tävlingen avslutad, och bidragen väller in på kontoret. Och många, många är de klasser som valt att arbeta kring Kate DiCamillos Edward Tulanes fantastiska resa. Så klart! Det skulle jag också ha gjort om jag var en skolklass.

Sagan om Edward, glaskaninen som har svårt att förstå sig på det här med kärlek och stora känslor, är en sådan där berättelse som jag fortfarande får gåshud (no kidding!) av så fort jag tänker på den. Trots att han är rätt dryg i början, den där Edward. Han älskas högt och innerligt av flickan Abilene, men sitter mest och är bortskämd i sina sidenkostymer och känner sig blasé. Men så råkar han en dag trilla över bord från en båt, hamnar i havet, och hans livs resa börjar. Som läsare får man följa honom under många år, och ser hur han möter nya människor, färdas till nya platser, får nytt namn, ny insikt och sakta men säkert förstår hur det är att känna glädje, rädsla, sorg och hopplöshet. Att känna över huvud taget, faktiskt.  

Min mamma läraren, som jag tvingade läsa den här boken högt i sin lågstadieklass, ringde upp mig och nästan lipade när läsningen var över.

“Du skulle sett dem!” sa hon. “Varenda elev satt helt blickstilla och stirrade på mig som besatta under läsningen. När jag kom till sista sidan var det knäpptyst i salen. Och jag fick svälja och svälja och svälja för att lyckas läsa den sista meningen utan att börja gråta, och när jag slog ihop boken började alla APPLÅDERA! Vi ÄLSKAR den här boken. Förstår du?”

Och det är ju verkligen det jag gör. Jag sitter på kontoret och tittar på alla tävlingsbidrag om den här boken och känner i det närmsta för att applådera lite själv. Letar du någonsin efter en riktigt spännande och känslodrypande berättelse (på det där gamla hederliga sättet) att läsa högt för någon mellan 6 och 10 år – ta den här. Gör det bara. Okej? 

Edward Tulanes fantastiska resa är skriven av Kate DiCamillo, och översatt av Ulla Rosén. Den ges ut av Kabusa Böcker. Om du vill veta mer om högläsningstävlingen kan du läsa här eller se filmklipp på några av bidragen här.

Mustafa och stormen

Det här är en bok om att ha tråkigt, om att bli arg och bråka, om stormande storm och om att bli sams igen. Hunden Mustafa i fez och morgonrock har väldigt tråkigt på sin båt. Inte ens de tatuerade valarna (som för övrigt alla heter Greger vilket jag tycker är mycket festligt) kan roa honom. De har helt olika intressen och matvanor. Mustafa önskar att något hemskt ska hända, så tråkigt har han. Så kraschar en fågel i masten och Mustafa får agera vårdare. Massa grejer ger han fågeln i sjuksängen, till exempel finhackad blodpudding, snörstumpar och vaniljkräm. Till sist äter fågeln skorpsmulor och en bit choklad och blir frisk. Men det dröjer inte länge innan Mustafa och fågeln börjar bråka och fågeln flyger sin kos. Det är ju inte lätt att anpassa sig till någon annan när man varit ensam länge som alla vet, särskilt inte om man får sin älskade trumma förstörd. Och så kommer stormen, den är så otäck att valarnas tatueringar bleknar. Men det lugnar ner sig och fågeln kommer tillbaka med sin tuba. Den får Mustafa slå sönder så att de blir kvitt och kan bli vänner igen.

Det jag gillar med den här boken är hur mänsklig den känns. Ta till exempel Mustafas känsla när han vaknar en morgon, uttråkad som vanligt:

Nu ligger han till sängs, och tänker inte gå upp. Det är varmt och klibbigt under täcket. Han har ont i magen. Solen lyser för starkt, och det kliar mellan tårna.

Underbart! Det hade kunnat vara jag! (innan jag fick barn) Det är fint hur Mustafas känslor får vara med, de beskrivs på ett realistiskt och samtidigt lekfullt sätt. Man skulle kunna läsa den med barn bara för att den är bra, men också för att diskutera de olika känslorna i den. Precis hur man vill.    Få ett smakprov på Mustafa och stormen här.

Mustafa och stormen är skriven och illustrerad av Jöns Mellgren. Den ges ut av Natur & Kultur.

Bokstavsböcker var det här!

För några år sedan förälskade jag mig i ett gammal påslakanset för barn från IKEA. Det är ett tjusigt sådant med bokstäver i glada färger på. Sissi Edholm och Lisa Ullenius som har gjort boken ABCD – en bok om alfabetet måste ligga bakom den där designen. I ABCD – en bok om alfabetet är det helt klart formen som dominerar. Jag faller som en fura för de små tuschtecknade figurerna som illustrerar texten till varje bokstav. Min bokstav E till exempel: “E är elegant. E gillar att ha fina kläder på sig.” Jag skulle lätt vilja traggla det här fram och tillbaka för att lära mig alfabetet!

Gösta Hjalmar Dunderlund är en ensam, gammal man, nöjd med tillvaron fram till den dag då han träffar flickan Frida som utmanar hans förställningar om bokstäver. Vilken är din bästa bokstav? frågar hon och Dunderlunds värld sätts i gungning. Han skyndar sig att ringa sin syster och fråga om hon har en favoritbokstav? Klart hon har. Alltså är det bara han som inte har någon. Dunderlund börjar klippa bokstäver ur tidningar och smaka på de ord han känner för att så småningom kunna närma sig den bokstav som är hans. Dunderlunds bästa bokstav är nog den finaste bok om bokstäver jag har läst! Den uppmanar till ett vardagsfilosoferande helt utan pekpinnar som man inte ser ofta i barnböcker.  Åsa Lind är en fena på att få barn att tänka till, det har vi sett tidigare i böckerna om Sandvargen. Och tillsammans med Sara Lundbergs helt otroliga bilder blir det mästerligt.

Lotta Olsson och Maria Jönsson står bakom boken Prata persilja som kom för tio år sedan. I höst kom en fristående uppföljare, Zucchini till en Tax som även den handlar om flickan Ella och katten. Tillsammans beger de sig till bokstavslandet för att få veta mer om bokstäverna.  Zucchini till en Tax är skriven på vers och titeln syftar på hur listigt Ella lyckas få in två av alfabetets knepigaste bokstäver i en enda mening. Men trots att det kryllar av vackra meningar och smarta rim så har jag otroligt svårt att ta till mig texten. Jag får läsa om flera gånger och jag hänger upp mig på att bokstäverna presenteras huller om buller. Det gör det så svårt att komma i stämning.

Kanske är det orättvist att ens jämföra de tre böckerna med tanke på att de är så olika. Men jag tror ändå att det kan säga något om på vilket sätt de är olika. Håller man på att lära sig alfabetet och vill ha en sprakande alfabetsbok som presenterar bokstäverna rakt uppochner så välj ABCD- en bok om alfabetet. Kan man redan alfabetet bra och vill ha en bokstavsresa – välj Zucchini till en Tax. Vill man ha en filosofisk, finstämd bok om kärleken till bokstäverna oavsett om man är alfabetsrookie eller inte – välj Dunderlunds bästa bokstav.

ABCD- en bok om alfabetet är skriven och illustrerad av Sissi Edholm och Lisa Ullenius, den ges ut av Kakao förlag. Dunderlunds bästa bokstav är skriven av Åsa Lind och illustrerad av Sara Lundberg, den ges ut av PQR-Kultur. Zucchini till en Tax är skriven av Lotta Olsson och illustrerad av Maria Jönsson och ges ut av Bonnier Carlsén.

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

I höstrusket

När det stormar som värst över Malmö läser jag Sagan om den underbara familjen Kanin och… Fru Skräck. Det är den första boken jag läser om den underbara kaninfamiljen och alla ruskigheter som lurar runt omkring dem. Men oj, vad bra det är! Illustrationerna är strålande och historien är underhållande (den får mig att tänka på så olika saker som spelet Zelda till Bamse och hans farmors dunderhonung och klassiska sagor som Rödluvan eller Snövit).

Farmor Kanin bakar de godaste kakorna i hela Sagoskogen. Alla som äter dem blir snälla och glada. I den Fruktansvärda delen av Sagoskogen bor Fru Skräck. Hon hatar allt som är underbart och snällt. Alltså hatar hon Farmor, hennes kakor och definitivt Lillebror, Farmors barnbarn som är på besök. Mitt i allt det underbara måste Farmor samla ingredienser till sina kakor. Och Lillebror upptäcker att hon glömt receptet så han ger sig ut efter henne, trots alla sina rädslor. Och såklart blir han väldigt nervös, går vilse och hamnar i den Fruktansvärda delen av Sagoskogen. Ajajaj. Tack och lov kommer en Fru Käck till hans räddning…

Nämnde jag innan att illustrationerna är grymma? Ta Fru Käck till exempel, det fattar ju alla att hon egentligen är en förklädd Fru Skräck. Både på rimmet och på hela upplägget. Men dessutom: sättet hon är tecknad på förtydligar detta ännu mer! Genom hennes stela leende och den läskigt tomma blicken som liksom stirrar rakt ut och på ingenting. Rysligt…

Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck är skriven och illustrerad av Jonna Björnstjerna. Den ges ut av Bonnier Carlsen. Den underbara familjen Kanin och monstret i skogen vann Bokjuryn 2007.

Den mörkaste platsen i huset

En morgon när Frida vaknar snöar det. Fatta lyckan för en stadsunge! Frida blir så glad att hon inte vill följa med föräldrarna på ultraljud och titta på lillebror i mammas mage. Hon vill hellre bygga snögubbar med grannen Shirin. På fotbollsplanen har vaktis spolat med vatten så det blivit en isbana. Frida kan åka skridskor och har ett par egna prinsess-skridskor hemma i garderoben. Det är bara det att ingen tror henne, allra minst de störiga äldre killarna som hänger på isbanan. Frida går hem för att hämta skridskorna och upptäcker att de ligger högt upp på en hylla i den stora klädkammaren. Klädkammaren som också är fylld av otäcka monster… Och ingen vuxen finns i närheten för att hjälpa. Frida blir ledsen och får gå med skammen tillbaka till isbanan och bli kallad för ljug-apa av de andra barnen. Men vad är bättre än ilska för att trolla bort det ledsna och rädlsan? Frida blir så arg på allting att hon springer tillbaka till klädkammaren, tänder lampan och sätter monstrena på plats. Och sen gör hon såklart succé på isbanan. Killarna slutar åka och de äldre tjejerna klappar händer!

Jag vet att det finns barn som älskar historier där någon tar “revansch” mot andra som betett sig illa. Och Den mörkaste platsen i huset är definitivt en sådan bok. Fast Frida är inte direkt någon svag offerkaraktär. Hon känns snarare som en Lotta på Bråkmakargatan med mycket vilja och karaktär, och det gillas! Tummen upp dessutom för Mimmi Tollerup-Grkovics illustrationer!

Den mörkaste platsen i huset skriven av Mårten Sandén och illustrerad av Mimmi Tollerup-Grkovic, och ges ut av B Wahlströms.

Kim & Skrutten

Att vänta på ett syskon kan uppenbarligen vara en lika lång väntan som att vänta på sitt första barn. Kim i Kim och Skrutten får i början av berättelsen veta att hans mammas tjej Cissi väntar barn. Eller rättare sagt: väntar en lillasyster till Kim. Han är nämligen helt övertygad om att det är en liten syster där inne. Kims långa väntan börjar mitt i sommaren, i augusti får han veta att bebisen fortfarande bara är liten som en äppelskrutt (därav namnet på boken), i november planerar han födelsedagstårta och bowling för skrutten, i december berättar Kim för skrutten hur gott det luktar om lussebullar. Vi får följa Kim månad för månad fram till skrutten kommer och för varje månad görs en liten betraktelse om hur det kan vara att vänta:

Det tar lång tid att vänta på ett syskon. Det är inte som när tunnelbanan står stilla för att det har kommit löv på spåren och alla är sura och pratar i mobiltelefonen fastän tåget snart kommer att rulla igen. Att vänta på ett syskon är som att vara lugn. Samtidigt som det pirrar i magen.

Jag gillar den här boken! Hela Kims väntan är så fin och så lugnt beskriven. Harmonisk på något sätt. Månaderna kommer och går, Kim reflekterar på ett barns sätt om längtan och förväntningar. Färgerna i boken fungerar bra tillsammans med temat. Varje sida har sin egen bakgrundsfärg, gul, röd, blå eller lila. Jag tror absolut att Kim och Skrutten kan fungera att läsa för barn som väntar på något. Det kan vara ett syskon, men jag tror boken fungerar för att diskutera längtan efter och väntan på andra saker också.

Kim och Skrutten är skriven av Karin Frimodig och Sara Berg och illustrerad av Matilda Ruta. Den ges ut av Vombat förlag.

Mops

Den sista vinnaren i Natur&Kulturs tävling är boken Mops av Eva Lindström och Emma Virke.

Maja och Arja lånar en dag vinthunden Mops av Ingalill för att gå på promenad. De tar en sväng runt kvarteret men så råkar de sväva ut litegrann och gå ännu lite längre bort. Till sjön. De går ut på bryggan som är hal och vips trillar Arja i vattnet. Så klart drar hon med sig den välfriserade Mops ner i vågorna. Och så klart ser Mops ut som en dränkt råtta när hon kommer upp ur vattnet. PANIK! För det förstår ju vemsomhelst att i det skicket kan man inte lämna tillbaka hunden till Ingalill. Så de går hem till Maja och börjar torka Mops med hårfönen. När de är klara har de en helt ny hund framför sig. “En ny ras med annorlunda päls” konstaterar de lite nervöst.

Mops är en härlig historia som får mig att skratta. Samtidigt som jag undrar: Hur ska det gå? Ska Maja och Arja verkligen lyckas att styra upp situationen. Eller ska de behöva krypa till korset och därmed aldrig mer bli betrodda som hundvakter?! Emma Virkes bilder är suveräna. Hon använder sig av en slags blandteknik med collage inte helt olik den i Lova! sa Smulan. Virke klipper in foton på olika detaljer som till exempel en soptunna, en WC anka och en prydnadshund. Andra roliga detaljer är att den gamla Amazonens bilnummer är FIN 535 medan den vräkiga Mercans är FUL 939. Sånt gillar jag. Den stora frågan är om barnen är lika förtjusta som jag? Barn går ju mer på känsla än form. Eftersom boken är så humoristisk och – faktiskt – spännande så tror jag den kommer att funka. Tror och hoppas!

Mops är skriven av Eva Lindström och illustrerad av Emma Virke. Den ges ut av Natur&Kultur.