Kategori:7 år

Hajfrossa

Sitter här och frossar i hajar. Visste ni att Amhajarna är en riktiga latmaskar som mest bara sover om dagarna, vilande mot varandra på havets botten? Låter trevligt. Cigarrhajen däremot är lite obehaglig, hen äter genom att bita tag i större djur (kanske en annan haj eller en val), vrida runt och slita ut ett stycke kött. Kul kompis.

Läs mer

Förr i tiden del 2

Jag fortsätter på temat förr i tiden med en tid som förvisso inte är jätteförr, men ändå en bit ifrån oss. Speciellt om man råkar vara barn.

Böckerna om Gitta är baserade på Annika Huetts mammas egen dagbok. Dagboksskrivande Gitta växer upp i 30-talets Stockholm (eller Huddinge om man ska vara petig), och i Åkerbo – sju syskon, fyra våningar och Gittas dagbok får vi följa hennes vardag. Gitta bor i ett stort rött trähus tillsammans med syskon, föräldrar och hembiträdet Svea. Varje dagboksanteckning är som en liten berättelse i sig, en inblick i 30-talets olika vardagssysslor och göranden sedda genom ett barns ögon.

Läs mer

Förr i tiden del 1

Förr i tiden i skogen berättar genom pojken Natan hur det var att börja skolan i 1840-talets Sverige. Boken gavs ut första gången 1993 och blev då Augustprisnominerad, lagom till att vi firar införandet av allmän folkskola 175 år nu i år ges boken ut på nytt! Väldigt kul, för det är en viktig berättelse.

Natan lever tillsammans med sin pappa, tant Emmi och två lata morbröderna i ett litet hus i skogen. En dag kommer en gubbe i fin hatt ridandes förbi och berättar att alla barn måste gå i skolan. Natans pappa blir arg för han vill att hans son ska arbeta i skogen, men Natan vill gå i skolan.

Läs mer

Oändligt är vårt stora äventyr

I berättelsen om Alice i underlandet sitter Alice uttråkad under ett träd när en vit kanin dyker upp, plockar upp sin klocka ur västfickan och utbrister ”Kära nån, jag är sen!”. Precis lika bedrövligt tråkigt har barnet i Beatrice Alemagnas nya bilderbok Dagen när inget hände under sitt träd då fyra talande sniglar glider förbi. Likt Alice skapar barnet därifrån sitt eget äventyr där allting, bokstavligen, kan hamna på ända.

Läs mer

Bruno 3000.

bruno3000juliathorell-590x738Bruno 3000 handlar om åttaårige Bruno som gillar lego och Minecraft och går på judo. Han bor med sin mamma och pappa någonstans i Sverige. Bruno har levt strax över 3000 dagar, därav titeln. Bruno är ett efterlängtat barn och på ett ställe i boken får läsaren veta att Brunos pappa och mamma har fått kämpa hårt innan de kunde få Bruno:

”Han (läs: pappa) och mamma fick åka till sjukhuset många gånger och längta och vänta väldigt länge innan jag kom.”

Brunos bästa kompisar är tvillingarna Tom och Ture. Tvillingarna bor i porten bredvid Brunos och de lever ungefär samma liv. Den största skillnaden mellan Brunos familj och Tom och Tures verkar vara att tvillingarnas pappa reser utomlands en del i jobbet. Till USA, dit Tom och Ture så småningom berättar att de ska flytta. Utlandsresorna genererar en del presenter vilket gör att Tom och Ture har en betydande samling legobyggen hemma. Bruno älskar lego och är mäkta imponerad av mängden och mångfalden i tvillingarnas legosamling. Och vid ett tillfälle råkar han stoppa på sig en, för honom, särskilt ovanlig legogubbe med murbräcka. Incidenten med legogubben skapar en hel del samvetskval hos Bruno och till slut lämnar han diskret tillbaka den.

I skolan är det grupparbete om forntiden och Bruno hamnar i en grupp med en kille som han inte förstår sig på. Ville. Genom ett antal grupparbetstillfällen går Bruno från att inte vilja vara i samma grupp som Ville till att slutligen bli imponerad av Villes dolda talanger och i smyg önska att han kanske flyttar in i tvillingarnas lägenhet när de har flyttat.

Jag läste Bruno 3000 högt med sjuåringen här hemma. Det kan tilläggas att vi hade höga förväntningar. Särskilt jag, som är enormt imponerad av Åsa Anderbergs Strollos prosa i de tidigare böckerna. Och ja, på en del sätt infriades förväntningarna. Julia Thorells bilder är pricksäckra och förstärker texten och alla dråpligheter som Bruno hamnar i (lite Tom Gates, Dagbok för alla mina fans-känsla). Åsa Anderberg Strollo gör ett av de första lyckade försöken att skildra en samtida sju-åttaåring, med alla tidsmarkeringar det innebär. Däremot måste jag vara helt ärlig och säga att ingen av oss förstod oss på Bruno som person. Sjuåringen var skeptisk till hans svordomar (många barn älskar förekomsten av svordomar i böcker och särskilt i den här boken – jag vet!) och han gillade inte hans sätt att vara mot föräldrar och kompisar. Min invändning är att även om man läser om till exempel Brunos våndor efter att han har tagit legogubben från sina bästisar så kände jag inte dem; jag känner ingen sympati för Bruno helt enkelt. Däremot kände jag att jag skulle vilja veta mer om Ville och om Tom och Ture, som alla kändes mer ödmjuka. Så fel av mig, men innerst inne önskar jag att Anderberg-Strollo och Thorell kanske gör något i stil med Håkon Øvreås böcker om Svartle och Brune och skrev uppföljare om både Ville och Tom och Ture.

Bruno 3000 är skriven av Åsa Anderberg-Strollo och illustrerad av Julia Thorell och ges ut av Alfabeta.

Riktiga fotbollsstjärnor!

fotboll2

Om någon råkat ha missat det så pågår fotbolls-EM för herrar just nu. Sverige har åkt ut och vi har alla blivit islänningar. Men egentligen är det inte förrän nästa år det händer, för då spelar damerna EM! För Zlatan, Källström och Berg i all ära, men vi vet ju alla att de riktiga stjärnorna heter Asllani, Fischer och Schelin – eller hur?

Värsta målet, Kosse! är inspirerad av just landslagsstjärnan Kosovare Asllanis barndom. En kapitelbok med korta kapitel och lagom text, för högläsning eller för nybörjarläsaren att läsa själv. Varför inte för den som vill testa något annat än Lassemaja-böckerna, om man nu vågar föreslå något så vågat…

Läs mer

Chattrecension av Min älskling

9782226315243

Emelie:
Min älskling av Astrid Desbordes och Pauline Martin. Vad tänker du om den Tove?

Tove:
Jag tänker att jag tycker att den är fin. Och lite konstigt att jag inte läst en liknande bok tidigare.

Emelie:
En arton uppslag lång kärleksförklaring till ett barn.

Tove:
Ja, som en lång dikt nästan!

Läs mer

Lilla döden med gammelmormor och Daisy

gammeldaisydoden

Gammelmormor och Daisy har det gott med varandra på ett somrigt västkusten. Genom Lotta Geffenblads mjuka, men inte mesiga, vattenfärger stiger läsaren in i en nästan drömsk trädgårdsscen. Men plötsligt händer något! Precis intill hallonbusken som dignar av solmogna bär kliver Daisy på något mjukt, en död liten näbbmus. På så vis kommer berättelsen att handla om döden, och om varför man lever.

Läs mer

Är du mitt barnbarn fastän jag glömmer?

idagvetjag

Jag minns inte det där. Det låter så härligt. Men jag måste ha glömt det. Är du mitt barnbarn fastän jag glömmer? Jag känner igen dig men jag vet inte vem du är.

En främmande kropp, ett ansikte du inte känner igen – vem är du då? Idag vet jag inte vem jag är, så vaknar morfar i boken med samma namn. En bilderbok om demens, men också närhet och nyfikenhet. Livet blir ett ständigt nu när minnet inte finns och det som ligger framför känns främmande. Rollerna får växla, barnbarnet blir morfars guide. I den stora trädgården finns det vackra växthuset, morfars katt och båten de rodde igår när måsarna skrek efter mat. Av vilket morfar inte minns någonting, inte heller sitt barnbarn.

Läs mer