Kategori:5 år

Systern från havet

Mitt i allt det mörka sneglar två flickor på varandra. Kan vänskap växa fram trots rivande ensamhet, trots att man egentligen mest vill ha en hund och inte en syster?

Två familjer på olika sidor av ett hav. En idyll som bryts, krigsplan och pappor som blir soldater. Sirkka skickas iväg över havet, på en båt som tar sig fram över Wirséns mörka akvarellhav.

Läs mer

Hästar är bäst

Hästböcker är ju en stadig genre som slukats av såväl stalltjejer som hästallergiker (läs jag) sen B. Wahlströms röda ryggar. Idag är genren kanske inte lika stor som den en gång har varit, men fortfarande finns populära serier av exempelvis Pia Hagmar och Lin Hallberg. För att inte tala om Erika Eklund Wilsons “börja läsa”-böcker om Märta.

Läs mer

Mosterkärlek

“Sussirull har inga egna barn, men hon ÄLSKAR att vara med mej.”

Den där meningen, att få känna så. Vilken kärlek! Att som barn ha nära relationer med andra vuxna, bortom de egna föräldrarnas tjat och tråkiga vardassysslor. Den totala lyckan i den värld, den bubbla, som bokens jagberättare och moster Sussirull skapar varje lördag går inte att ta miste på. 

Läs mer

Klippa en bilderbok

Den här boken måste jag hinna tipsa om innan det nya årets böcker dyker över oss.

Molnfågel har nått visst, som du kanske inte tänker på först. Det är en sån bok som efterhand smyger sig fram som en liten favorit. Texten är rak och poetisk, kraftfull i sin korta form. Och det enkla är bra, det ger plats åt illustrationerna både i boken och i läsarens upplevelse. Yu Rong använder sig av en blandning av pappersklippning och snabba blyertsillustrationer, och resultatet blir väldigt intressant. Se bara på alla detaljer på bokens omslag, vilken konst! Eller som här, då pappersklippning och teckning möts.

Läs mer

Vem är kär i Abel Svensson?

Abel vet vilka han är kär i, Mina, Sixten och Lilly. Men det som får honom att fundera tills han blir yr är frågan: VEM är egentligen kär i honom? Hur ska han i så fall få veta det? Storasyster Sonja har inga svar, mamma ger bara mammasvar och när han ropar så högt han kan från balkongen “VEM ÄR KÄR I ABEL SVENSSON?” är det bara en hund som hörs skälla till svar.

Till sist kommer han på det. Han ska skriva lappar och lägga i alla klasskompisars jackfickor. “Är du kär i Abel Svensson” ska det stå, med två rutor för JA eller NEJ längst ner.

Hur kan man egentligen ta reda på om någon är kär i en? Det är ju en otroligt intressant fråga, både när man är liten och stor. Kan man vara kär i flera samtidigt? Eller kanske till och med i någon som bara är på en affisch på väggen i ens rum? Vem är kär i Abels Svensson ställer de rätta frågorna på ett öppet och fördomsfritt sätt och öppnar för nya spännande diskussioner efter varje sida. En bok som fungerar lika bra till högläsning som till den som vill träna på att läsa själv. Läs den!
(Har läst den högt för f-klass och åk 1 och det var otroligt kul och givande, barnen älskade den.)

Vem är kär i Abel Svensson? är skriven av Ebba Berg och illustrerad av Carl Flint. Den ges ut av Olika förlag.

Julklappstips: 3-6 år

Ok, här kommer några julklappstips i bilderboksformat till 3-6 åringen. Håll till godo!

Prinsessan Victoria av Kristina Murray Brodin och Kajsa Lind.

“En dag finns hon bara där. Hon sitter på bänken utanför vårt hus”. Hur ser vi egentligen på de hemlösa runtomkring oss? En svår fråga. I Prinsessan Victoria får vi ett enkelt och självklart svar genom det lilla barnets generositet och självklarhet. En passande bok i juletider som ju faktiskt handlar mer om att ge än att få.

Sam och David gräver grop ihop av Mac Barnett och Jon Klassen.

Sam och David börjar gräva en grop för att hitta något häftigt. De gräver och gräver men hittar ingenting. Men vi som tittar på bilderna ser att de hela tiden missar superhäftiga grejer. Frustrerande och väldigt underhållande. Och snyggt.

Alla tittar på Alfred av Johan Unenge och Maria Nilsson Thore.

En fin berättelse om hur läskigt det kan vara när alla tittar på en. Alfred tycker inte om det och krymper lite varje gång. Ända tills den gången han råkar rapa på en släktträff och alla skrattar. Då börjar Alfred växa istället.

Bockarna Bruse kommer igen av Gry Moursund och Bjørn F. Rørvik

Böckerna om Bockarna Bruse är hysteriskt roliga. Har du inte dem så se till att läs dem. Köp dem i julklapp eller låna på bibblan, bara läs! Det är den klassiska sagan med supertwist på fler än ett ställe och uppföljaren twistar så mycket så att till och med trollet protesterar!

Farfars mammas soffa

Måste bara snabbt tipsa om en ny bok om förr i tiden, Farfars mammas soffa av Anna Bengtsson. Det här är en typ av bok jag slukade som barn, böcker om “förritin”. Redan som barn var jag nämligen djupt drabbad av nostalgi. Drömde om att få hoppa fram i en Madickenklänning på dammiga gator, kanske köpa bröstsocker åt nån farfar. Nåväl, vad är väl en bal på slottet?

En gång var jag ny, så tänker farfars mammas soffa och berättelsen börjar. Det blir både en skildring av familjen och av Sveriges historia, från 1915 till idag. Familjen flyttar och förändras, nya saker kommer till och andra försvinner. Men soffan finns kvar. Anna Bengtsson arbetar detaljrikt, både i text och bild. En bok som med fördel kan läsas av eller för lite äldre barn, som har börjat fundera på tiden och sin plats i världen. Eller för den som vill veta mer om Sveriges 1900-talshistoria.

Och den andra boken? Jo, det är Barbro Sedvalls Glass och lite jazz. Sedvall är en lite bortglömd barnboksförfattare idag, men har skrivit flera böcker om sin uppväxt som “bagarbarn” i Söderhamn. Bland annat Bagarbarn (1977) och Vinter i kakhuset (1997). I just den här boken är Barbro tonåring och vill mest bara lyssna på jazz, men farbror Nisse har varit på Stockholmsutställningen 1930 och fått smak för nymodigheten “glasspinnar” – vilket familjen bestämmer sig för att börja tillverka i sitt eget bageri. Precis som i Farfars mammas soffa skildras samhällets förändring genom en familj, så det får bli ett bonustips för oss nostalgiker historieintresserade.

Lite oväntat kanske är Glass och lite jazz en riktigt flitigt lånad bok på bibblan där jag jobbar.

Farfars mammas soffa (2014) är skriven av Anna Bengtsson och ges ut av Alfabeta. Glass och lite jazz (2003) är skriven av Barbro Sedvall och verkar vara slut på förlaget Bonnier Carlsen, så den får du leta efter på biblioteket.

Prinsessan Victoria

“En dag finns hon bara där. Hon sitter på bänken utanför vårt hus.” Hon heter Victoria och har trasiga tänder fast världens snällaste ögon. När kylan kommer sitter hon kvar där och fryser. Då bestämmer barnet sig för att hjälpa: först vantar, sen mössa och långkalsonger och till sist en liten sten i dörren till huset så Victoria kan smyga upp till vinden och sova som en prinsessa. Dessutom kanske Victoria vill lyssna på lite kompisproblem under tiden? Trots att hon mest säger “Du lilla” hela tiden.

Strax efter Tilly som trodde att… kommer boken Prinsessan Victoria som ytterligare en kommentar till samtidens alltfler hemlösa. Med alla diskussioner i vuxenvärlden och hårresande berättelser om tält som sätts i brand och människor som får vatten slängt över sig – känns barnperspektivet som det enda vettiga och självklara. Författaren Kristina Murray Brodin berättar i ett pressutskick att idén till boken kom när hon såg ett barn lämna över sin godisklubba till en av de hemlösa i Stockholm. Kanske är det så enkelt i all sin komplexitet, medan vi vuxna bråkar om vad som borde göras eller inte göras, ser ett barn ett akut behov och ger bort sina vantar eller sitt godis. Prinsessan Victoria är berättelsen om ett ytterst angeläget mänskligt möte, enkel och fördomsfri, varm och fin. Precis som det borde vara.

Prinsessan Victoria är skriven av Kristina Murray Brodin och illustrerad av Kajsa Lind. Den ges ut av Olika förlag.

Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn

”- Den är genial, men den kräver några genomläsningar.” Så sa en kollega som jag har stort förtroende för när det gäller barnlitteratur angående Augustprisnominerade Jag blir en bubbla av Malin Axelsson och Klara Persson. Det var tur att hon sa det, för annars är det mycket möjligt att jag inte hade gett den en chans. Det är nåt med det pastellfärgat spretiga och knepiga som jag har sett lite för mycket av nu.

För knepigt, spretigt och pastellfärgat är det. Inga versaler i början av meningarna och mycket annat som vän av ordning kan värja sig mot. Men när man börjar läsa högt för sig själv, eller någon annan, så fastnar man. Det är en oemotståndlig lekfullhet och flamsighet i texten, som dessutom är rytmisk och språkligt skön. Här finns ett driv som gör att man flyger lätt över sidorna och de liksom utspridda och till synes osammanhängande illustrationerna får ett sammanhang. Gorillor, tårtor, bebisar, monster och doktorer som blir sjuka. Man gillar sin egen röst när man läser den här boken högt. Man får lust att dramatisera och frasera och göra konstpauser. Man fattar inte riktigt vad man läser, eller vem det är som säger vad, eller när och var saker händer, men det är på nåt sätt i sin ordning. Det är lite som att prata med barn.

Man blir glad. 

Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn av Malin Axelsson och Klara Persson ges ut av Urax förlag.