Kategori:3 år

Some girls are bigger than others

rufsi

Ni vet, vissa böcker är större än andra. Man öppnar upp en bok och plötsligt… en ny värld! En nytt universum får plats bredvid bokvärldar som Richard Scarrys detaljerade städer eller gömda gångar och skrymslen på Hogwarts. Ni vet såna som fastnat och skvalpar omkring nånstans inom en. Allt blir lite roligare, mer magiskt, fantastiskare.

Läs mer

En ny tysk bekantskap

herrbrum

Jag ska erkänna att jag inte kände till Daniel Napp sen tidigare. Hittade den här boken när jag strosade runt på Jakobsbergs bibliotek och fastnade för Brums tomma/förvirrade blick på framsidan. Napp är en tysk författare och illustratör som mest är känd för sina böcker om Herr Brum (Dr Brumm på tyska). Herr Brum tittar på fotboll var, om jag förstår saken rätt, Napps examensarbete och kom ut 2004 i Tyskland, men i år här i Sverige.

Berättelsen börjar framför herr Brums lilla stuga på en bergssluttning i höstskrud. Napp använder sig av akvarell och blyerts när han skapar, där tunna blyertsstreck skapar fart och små detaljer i bilderna. Inne i stugan tittar Brum på fotboll när strömmen plötsligt går och allt blir mörkt. Förvånad ger sig björnen genast i kast med att lokalisera felet. Bakom tv:n går en sladd, hur kan hela fotbollsplanen får plats i det lilla hålet? Och om man drar i sladden, vad händer då? Berättelsen är rak och snabb, varje uppslag följer Brum och sladden upp och ner för tak, ut på vägen och fram till generatorn som tre bävrar febrilt försöker laga. Det blir till ett bläddrandets dramatik när läsaren följer Brums väg.

brumm2

Historien avslutas som den började, med Brum framför sin tv. Lyckligtvis har ”Sportlördag” inte slutat, trollbunden stirrar han in i tv-apparatens blåa sken igen. Ordning återställd! Napp använder en av bilderbokens stora fördelar, bläddrandet framåt, på ett väldigt fint vis för att skapa fart i berättelsen. Även större eller mindre storlek på texten används för att lyfta fram höga ljud (Zap! Tuut! Vroom!) eller upprörda vrål (när Brum skäller ut en koltrast).

Herr Brum är en småkorkad och högst ofarlig björn, vilket ofta verkar vara björnens lott i barnböcker. Kanske är det den snälla och oskyldiga nallebjörnen som ställt till det? Just det här med varifrån ljuset i lampan, bilden i tv:n eller värmen i ugnen kommer ifrån kan man ju få diskutera till döddagar med en vetgirig 4-åring. Perfekt ämne för en bok, med andra ord.

 

Herr Brum tittar på fotboll är skriven och illustrerad av Daniel Napp. Bokens ges ut av Lamberths förlag.

För sockersött om rädsla?

humla

En dag framåt vårkanten hittar de förmänskligade igelkottarna Bodil och Siv en avsvimmad humla på fönsterbrädan. Upptäckten blir början till en faktabetonad saga om humlors liv och nytta, och om rädsla. Siv fascineras av humlornas liv, men Bodil känner sig mer tveksam. En närmast fobisk rädsla håller Bodil inomhus, långt ifrån humlor som vill nosa på en. Rädslan bryts när Siv, förkrossad över en humlas plötsliga död, behöver tröstas. Begravning och kalas ordnas. Rädslan försvunnen, slutet gott. Samtidigt har läsaren lärt sig en del om humlors liv, exempelvis att bär och frukt tar slut i affären om humlorna försvinner.

På bokens baksida förklaras nyttan och nöjet med boken både energiskt och säljande. Boken är en ”Läs och gör-bok”, vilket ska vara en bok som fortsätter när sagan tar slut. Berättelse, faktadel och recept, ”en bok i tre delar”. Jag tror att många vuxna gillar att köpa eller låna den här typen av nyttobetonade böcker till sina barn. Lite saga, lite pedagogisk fakta och lite nytta.

Berättelsen är genomgående tecknad i glada färger och med ett tämligen odramatiskt uttryck, trots att den rymmer dramatiska tillstånd som rädsla. Att låta känslorna återspeglas även i färg och uttryck hade kanske varit ett intressantare val. Det sockersöta riskerar att bli ointressant. Bilderboken är en konstform med utrymme för konstnärlig frihet och mod, men fastnar tyvärr lätt i en platt föreställning om vad barn vill ha. Som Aase Berg skriver i en recension om Stian Holes Hermans Hemlighet:

”Barn tror att de måste gilla nalleformen, eftersom de får nallegillarförväntningarna upptryckta i nyllet från dag ett.” (Expressen, 23/5 2011)

Läs mer

Åse och snart

image

Åse hittar en överkörd groda alldeles bakom bildäcket. Den är platt som asfalt och hård som knäckebröd. Såklart måste Åse visa den för bästisen Malte. Men mamma säger nej och sen och snart och fixar med middagen och mobilen istället för att hjälpa Åse. Och Åses frustration växer, hon kan inte gå till Malte själv och ”snart” vill hon sparka på, riva på, klippa sönder med stor sax! Så det gör hon, i mammas syrum finns det både sax och vackra glansiga tyger och snart ligger ett grönt tyg i småbitar på golvet. Det slutar med försoning och ombytta roller: nu vill mamman se grodan och Åse säger nej.

Läs mer

Om barnen får välja..

9210_250

..blir det oftast den här boken vi läser. Detta är en interaktiv liten pärla som involverar läsaren och som engagerar till sista sidan. En mus på en motorcykel jagar en gorilla i bil. Läsaren färdas genom olika miljöer där varje uppslag är en vy över detaljerad plats, en stadsmiljö, en skidort, en hamn och så vidare. I myllret av figurer och detaljer gäller det att hitta den rätta vägen som leder musen fram till gorillan.  Och det är inte alltid så enkelt som ögat vill tro. Medan det lilla barnet kan förtjusas över alla detaljer kan det lite större barnet (5-6-7 år) begeistras av den nästan labyrintiska klurigheten. Det här är en bok att upptäcka tillsammans och utan tvekan en bok att ge bort till någon som kanske inte alltid annars har tålamod att lyssna till en bok med längre text.

Följ efter den där bilen! är gjord av Lucy Feather (pseudonym för en grupp förlagsmedarbetare som bland annat kläckt idén till den här boken) och Stephan Lomp. Boken ges ut av Alfabeta.

Cecilia Torudd strikes again.

en_dag_med_morfar_sova_borta-torudd_cecilia-30364164-2585549952-frntl en_dag_med_mormor_taget_hem-torudd_cecilia-30364107-137345254-frntl

Cecilia Torudd är en gammal favoritillustratör som de flesta därute säkert känner till. Hon står bland annat bakom serien Den ensamma mamman som blev enormt stor i slutet av 80-talet samt serien Familjeliv som har gått att läsa i Kamratposten under många år. Nyss kom Torudd ut med två bilderböcker som ska ingå i en ny serie som kallas ”Barnbarnsböckerna” (Bonnier Carlsen). Temat är den förnyade roll mor- och farföräldrar runtom i landet har fått i  sina barnbarns liv de senaste åren. För i tider av evinnerligt livspusslande och (ibland  lite tvångsmässigt) självförverkligande hos föräldrarna är en mormor/farmor eller en morfar/farfar ofta en förutsättning för att få det hela att gå ihop. Just detta sätter Cecilia Torudd fingret på i dessa två böcker. En morfar som för första gången ska ha sitt barnbarn över natten (när mamman ska på klassåterträff) och en mormor som (rycker in och) ska hämta barnbarnet på dagis. Det är så pricksäkert fångat att det är svårt att överträffa. Skaffa böckerna och läs tillsammans nu!

 

90441.jpg.resize Torudd_sova_borta

Lässugen – ny omgång!

pkb62p8u8h3huryxhecyPå skärtorsdagen i Barnkanalen kör UR igång sin serie Lässugen igen. 7 nya avsnitt á 15 minuter. Många nya ansikten och läsningar blir det: Babben, Markoolio och Caroline Af Ugglas är bara några. För att inte tala om Lydia som är den nya lässugna programledaren. Jag tror jag såg varje avsnitt i förra omgången minst tio gånger. Jag älskade vartenda ett! Och fortfarande härmar vi Nour El Refais Hugoröst här hemma (Hugo – elak, blodtörstig och jättefarlig? av Mia Nilsson). Lässugen ger enormt peppande lästips för alla som har lite torka på den fronten, boktipsen är särskilt lämpliga för barn från 3 år, skulle jag säga. Dessutom är satsningen ytterst användbar för alla er som arbetar med barn i förskola och skola. Har ni en kvart över innan Mellis – visa ett avsnitt av Lässugen på UR-play. Och kom ihåg – barn älskar upprepningar, de kan se samma avsnitt om och om igen.