Inlägg av: Johanna Kuha Palm

Mosterkärlek

“Sussirull har inga egna barn, men hon ÄLSKAR att vara med mej.”

Den där meningen, att få känna så. Vilken kärlek! Att som barn ha nära relationer med andra vuxna, bortom de egna föräldrarnas tjat och tråkiga vardassysslor. Den totala lyckan i den värld, den bubbla, som bokens jagberättare och moster Sussirull skapar varje lördag går inte att ta miste på. 

Läs mer

Barnens egen podcast!

Alla föräldrars Bolibompa-förälskelse Farzad Farzaneh finns nu även som podcast! En pod för barn, Barnens pod

De två första avsnitten av Barnens pod utspelar sig hemma hos Farzad, där poddens enkla form skapar ett ärligt rum för stora och små känslor, bokstavssång och bokläsning. Det känns spontant och trevligt, och trevligt är faktiskt bra! En grej jag verkligen gillar är när man känner att barn tas på allvar, och så är det i Barnens pod. Avsnitten är roliga, men ingenting skämtas bort – speciellt inte barnens inskickade brev.

Vad jag sett så har podden som fenomen inte riktigt nått barnkulturen ännu. Radio är ju en sak, här finns SR Barn som sänds i (främst) P4 men även producerar en del webbaserat material. UR gör också barnradio, exempelvis Meka med ABC. Frågan är väl hur bra det når ut? Jag tänker att radio som kulturform är väldigt beroende av en förälders, annan vuxen eller förskolas intresse. Mer så än böcker och absolut mer än tvn:s tillgänlighet. I Lek Läs Lust! från Kulturdepartementet så nämns att 600 000 personer lyssnar på barnradio varje dag. Men hur barnradio definierats, varifrån siffan kommer och hur många av lyssnarna som är barn framgår tyvärr inte. Vad tror ni, är jag helt ute och cyklar när jag påstår att radio inte är så vanlig form av kultur för yngre barn?

För en föräldrageneration som ständigt är på jakt efter den senaste podden så kanske en podcast för barn är ett genidrag. Intresset finns redan där, vilket förhoppningsvis leder till att även de yngre barnen får ta del av lyssnandet som underhållning. För mig blev det i alla fall en “aha-upplevelse” – givetvis ska podden vara en del av barnkulturen!

 

Barnens pod kan du lyssna på här, eller så kan du hitta den där du vanligtvis lyssnar på poddar.

Grattis barnboken!

Idag är det varken moroten, kanelbullen eller internationella gin & tonic-dagen, för idag är det barnbokens dag! Det är genom IBBY, en ideell organisation som arbetar för att uppmärksamma, stödja och sprida barn- och ungdomslitteratur, som barnboksdagen firats allt sedan 1967.

Kanske att firandet skulle kunna firas lite… mer? Jag menar, vad ska en barnboksjunkie behöva göra egentligen för att få uppleva en påkostad parad genom stadens gator?! Förslagsvis med Lennart Hellsing utklädd till Krakel Spektakel längst fram i tåget. Bara en liten tanke.

Nåväl, den fina affischen kommer i alla fall från Irland, som är värd för firandet i år.

Io längtar

Här kommer en stilla bok om längtan och att allt inte behöver vara likadant. Io längtar är illustratören och formgivaren Rebecca Landmérs första barnbok, som hon ger ut på eget förlag. Io har två hem, ett hos sin mamma och ett tillsammans med pappa. Då kan man längta ibland, även fast man har det bra. Att längta behöver inte alltid vara dåligt och det finns mycket man kan längta till.

Io har en kompis också, Gullan, som är kul att leka med – även fast kompisarna gör och tycker olika ibland. Io längtar lyfter fram känslor på ett stillsamt och fint vis. Dessutom beskriver boken olika familjekonstellationer, exempelvis två pappor, på ett självklart sätt. När jag läste boken första gången påminde den mig, på ett bra vis, om en bok jag själv läste som barn. När jag plockade fram Jan Ormerods (som tyvärr avled för bara några dagar sen) Sova så är likheten kanske inte helt slående, men det är ändå något med det stillsamma berättande – såväl i text som illustrationer.

 

 

Omslag till Sleeping (på svenska Sova) av Jan Ormerod, illustration ur Io längtar till höger.

Io längtar är skriven och illustrerad av Rebecca Landmér/Rebaland.

Lästips!

“Jag börjar grina på ett möte med Bonnier Carlsen då jag försöker sälja in min kommande barnbok: en nattsvart bok om flickan som ingen vill ha och ingen förstår och som inte har ett happy ending.”

Krönika av Lina Skugge på Expressen. Läs här.

Alla läser!

Språket i P1, är inte det cirka världens bästa program? När jag gottade runt i deras sändningsarkiv för en tid sen så hittade jag ett intressant program om små barns förhållande till text, läsning och böcker ifrån 2009! I programmet deltar bland annat Elisabeth Björklund som med sin avhandling (Göteborgs universitet) vill komplettera bilden av vad de yngsta förskolebarnen kan. Björklund menar att även innan barn själva kan läsa och skriva så håller de på med en rad aktiviteter kring ord och text. Tänkvärt!

Klicka här för att lyssna.