Jag blev din mamma

Du är en diktresa om att vänta, få och växa med ett barn. Mjukt och kärleksfullt levandegörs livet tillsammans med barn. Nosa i mjuk nacke, lyckobubblan i det första skrattet, den förlamande insikten att precis allt är farligt och hej då-vink till ett storbarn på väg ut i livet. Med akvarell och en svart tuschlinje fångar Wirsén ömhet, glädje, frustration och 2-åringens kärlek till en sten. Jag tror att de allra flesta föräldrar kan hitta något (eller allt) att känna igen sig i, oavsett om ditt barn fortfarande bor i dig eller hundra mil bort med egen familj. Bokens undertitel är Dikter för nyfödingar, men nog är den mer för föräldrar?

Dikterna går att läsa i en följd, eller en och en. Bokens papper är av det lite tjockare slaget, så tanke är att man ska kunna dra ut sidorna så det blir affischer att pryda väggen med. Fast det vet jag inte om jag tänker göra, känns lite som att gå in och förstöra det konstverk som den här boken är. Men så älskar jag böcker mer än affischer också.

I dikternas du är det lätt att se sitt eget barn, och det var inte utan darr på rösten jag läste sista sidan där den lilla grodan på ultraljudets foto plötsligt har tappat plånboken på Hultsfredsfestivalen och beger sig ut i världen.

”Mockasinerna, sommarsandalerna, vinterskorna

conversen, ökenkängorna, de där blå i mocca…

Samma människa. Min lilla bebis. Alltid

Att vinka hej då på Arlanda

Att inte visa att man gråter”

En härligt kärleksfull och vemodig känsla finns kvar i mig när jag stänger boken.

 

Du. Dikter för nyfödingar (2017) med ord och bild av Stina Wirsén ges ut på Bonnier Carlsen. Boken går att köpa t.ex. på Bokus och Adlibris.

Dela detta:

One comment, Lägg till din.

Det verkar vara en väldigt fin bok!

Lämna en kommentar