Augustpris, några intressanta titlar.

image1Det är bara att inse att vi har en helt makalös barnboksutgivning i det här landet. Varje gång en ny bok släpps tänker jag på hur oerhört svårt det måste vara att utmärka sig, stå sig i konkurrensen. Vi har nämnt det tidigare här på Bokunge men det är hög tid att man delar upp kategorin för barn- och unga. Hur gör ens juryn när en bilderbok för de allra minsta ställs mot en ungdomsbok? Fram till Augustpriset kommer vi skriva lite om favoriter ur utgivningen. Vi tittar på de böcker som uppfyller de krav som ställs på de nominerade och självklart försöker vi representera så många olika förlag vi kan. Men ytterst så är det bilderböcker och enklare kapitelböcker, som vi kommer att skriva om. I det här inlägget handlar det uteslutande om bilderböcker.

Koko och Bosse hinner inte! av Lisen Adbåge. Jag har tidigare skrivit om denna bok. Det är svårt för mig att inte höja Koko och Bosse böckerna till skyarna. Trist nog tror jag inte att den här boken kommer att bli nominerad. Dels på grund av att de två tidigare böckerna inte har nominerats och dels för att det är den tredje boken i serien om Koko och Bosse. Jag tycker att Lisen Adbåges Koko och Bosse böcker är lika finessrika och fantastiska som Gunna Grähs hejhej serie. Lisen Adbåges förmåga att växla mellan både Kokos och Bosses perspektiv för att berätta för det lilla barnet med det lilla barnets röst är beundransvärd och klart värd en nominering i sig.

Maria Nilsson Thore – denna enormt produktiva person – har goda chanser att bli nominerad med både Livet på en pinne och Lämnad ensam (skriven av Lotta Olsson). Samtidigt som det finns humor så finns det något tidlöst och klassiskt över hennes illustrationer. Trogen sig själv och sin egen stil förfinar hon uttrycken för varje ny bok. Efter tre kapitelböcker om de udda kompisarna jättemyrsloken och hasselmusen är detta bilderboken om de två. Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore är helt klart en bra matchning.

Emma Adbåge är dubbelt aktuell med både Nu är det sent! Och Rally, Lyra och Limpa (skriven av Marie Norin). Den sistnämnda tror jag kan bli nominerad tack vare Emma Adbåge och Marie Norins fina gestaltning av de två flickornas existentiella kris när en tredje flicka börjar på förskolan. Nu är det sent! tolkar jag som ett experiment med en ny form som bryter med Emma Adbåges tidigare mer vedertagna stil. Boken har ett konsekvent barnperspektiv och vänder på ett anarkistiskt sätt föreställningar om vad barn bör göra på kvällen och natten. På tal om barnperspektivet så är det ett genomgående drag i många av årets bilderböcker. Tvåan av Emelie Östergren och Per Nilsson samt Nu är du en höna av Barbro Lindgren och Charlotte Ramel är två helt underbart opedagogiska bilderböcker om syskonrelationer. I Tvåan är det spädisen som berättar först inifrån mammas mage och sedan från utsidan. Tvåan är inte alls förtjust i personen som kallas Alfred och som visar sig vara hennes storebror. Emelie Östergrens bilder är ett välkommet avbrott i den annars fina och putsade bilderbokstrenden i dagens svenska bilderböcker. Tvåans storebror Alfred gestaltas som ful och snorig med sin rinnande näsa och sina utstående öron. I Nu är du en höna skildras humoristiskt den brutala fantasilek som ibland kan uppstå när ett äldre barn styr och ett annat känner sig tvunget att lyda. Samspelet mellan Charlotte Ramels bilder och Barbro Lindgrens text är helt och hållet genialt. En klockren nominering om inte konkurrensen från tonårs- och mellanåldersböckerna är för hård. Det finns flera goda anledningar till varför Eva Lindström har varit nominerad till Augustpriset tio gånger. Med hennes Alla går iväg är det sannolikt att det blir en elfte gång. I Alla går iväg är det sorgen över att inte få vara med i gemenskapen som skildras. Och som vanligt hos Eva Lindström är det i glappet mellan bilderna och texten som det händer saker. Sara Lundberg är en annan bilderbokskonstnär som varit nominerad tre gånger förut. Vita, Öjvind och Ingenting får vi återigen träffa Vita, Öjvind, Alvaro. Trots att det är fjärde boken om Vita så är Sara Lundberg lika filosofisk och mångtydig i sitt berättande som tidigare. Under en lek råkar Vita och Öjvind välta hinken med vit färg och allt i hela världen blir vitt. Katastrofen är ett faktum. Om Sara Lundberg nomineras är det tredje gången hon blir nominerad med en bok om Vita.

Dela detta:

Lämna en kommentar