Med blick för ilska och mod

doris

Nu är det lilla julafton för Pija Lindenbaum-fans, Doris drar är här! En bok på den arga flickans sida, och om vuxnas makt över barn.

”Kom med en gång”, ropar mamma mitt i Doris lek. Precis som så ofta är det bara att göra som en vuxna vill, fastän man inte alls har lust att klä sig i klänning och gå på kalas. På kalaset skrattar alla vuxna åt Doris när hon råkar knäppa koftan snett. Ni fattar, vilken vuxen skulle orka ha det så? Dessutom är halvbrorsan Egon helt bedrövligt bortskämd.

Ilskan växer.

”Jäkla dig”, viskar Doris åt mamma när hon tvingas ställa upp cykeln som Egon faktiskt lekte med. Mamma hör, men säger ingenting. Då bestämmer sig Doris att det är nog, hon drar! Äventyret börjar. Håret växer sig längre och längre i berättelsen. För ilska, men också Doris mod. Dessutom är det jättebra att ha superlångt hår att snurra om sig när byxorna blivit blöta och måste torka på en gren. ”Sån himla bra frisyr jag fått”, konstaterar Doris. Det är humor, svärta och inre styrka, typiskt Lindenbaumskt. Och är det inte en av de illerliknande djuren från Gittan gömmer bort sig som står och hänger på Doris kebabställe? Världar knyts samman.

Det finns ett absolut barnperspektiv som inte tummas på. Fantasi möter vardag i färgstarka täta bilder, det är lek med proportioner och perspektiv. Ingenting går säkert genom Doris ögon. Den vanliga parken kan förvandlas till en spännande, och skrämmande, plats. Mycket sägs bara i bilderna.

Pija Lindenbaum har i bland annat sitt sommarprat pratat om den ilska hon kände som barn, och om de ”snällpiller” hon fick äta. Boken blir ett försvar för barns, och kanske framför allt flickors, rätt att vara arga. Om den maktlöshet och orättvisa som barn upplever. Inte bara ett konstverk, utan också en politisk viktig bok för barns rätt.

 

Doris drar! är skriven och illustrerad av Pija Lindenbaum. Boken ges ut av Lilla Piratförlaget.

 

Dela detta:

Lämna en kommentar