Förresten

Alla som trodde att Jesper Juul skulle ge Gunilla Bergström en känga för hot om stryk i Skratta lagom! sa pappa Åberg under seminarium på Bokmässan. Det gjorde han inte! Faktum är att vi i publiken nog ibland undrade om den danske barnuppfostrargurun ens var vaken.

Lyssna på den!

Jag tror ni har hört den här förut: vikten av läsning, högläsning, massor av böcker, bibliotek, föräldrar som läsande förebilder för sina barn, osv. Allt det där är bra och superviktigt! För de flesta är det säkert inga problem. Men om man nu inte är en van läsare själv då? Eller kanske har lässvårigheter? Då kan det säkert kännas rätt tungt, framförallt med högläsningsoket. Men tack och lov ges det ibland ut böcker med inläst cd-skiva till, eller helt separata ljudböcker, och det är väl ungefär en av de bästa idéerna någon kom på! För alla som har svårt att slå an högläsningstonen så ges en slags förebild som man kan apa efter. Jag kan säga att det är sjukt svårt att inte läsa Dagspöket på sjukhus exakt likadant som Jujja Wieslander på skivan efter att ha hört den. Hon gör det ju redan så bra, varför ändra? Och även om man älskar att läsa högt själv så är det ändå väldigt mysigt att ibland lyssna på en saga i bakgrunden samtidigt som man pusslar, bygger lego, eller åker bil (kanske bästa stället för skivan!).

Vill man lyssna på en väldigt bra inläsning så testa Dagspöket på sjukhus. Den funkar lika bra för en 3-åring som för 6-åringar, jag lovar! Oooo, zå bra…

Nu skrev jag inte så mycket om boken, men här går det att provläsa den!

Dagspöket på sjukhus är skriven av Jujja Wieslander och illustrerad av Jens Ahlbom. Berättelsen är inläst av Jujja Wieslander och alltihop ges ut av Rabén&Sjögren.

”Han rökte en cigarett och såg väldigt lömsk ut.”

Nog gillar man böcker med kapitel som “Gusten Grodslukare försöker hänga mig” och “Smedens öl”? Måste bara kort tipsa om Gusten Grodslukare, ett humoristiskt nummer om barndomens farligheter (som bråkiga typer och smeder med viss förkärlek för barnarbete). Nej, det är kanske inte en bok att dra fram när du ska roa en 3-åring, men för lite äldre barn (och somliga 30-åringar) så fungerar den fint som högläsning.

Gusten Grodslukare gavs ut första gången i slutet på 60-talet, och om du var barn i mitten på 80-talet så minns du kanske Gusten som radioföljetong? Den här nyöversättningen tar dig med bakåt, men passar språkligt ett barn idag. Bokens jag rör sig snabbt mellan lömska typer, och gör det med humor. Dock, tråkigt nog lyser tjejerna med sin frånvaro, och barn blir synonymt med pojke.

 

Gusten Grodslukare är skriven och illustrerad av Ole Lund Kirkegaard och ges ut av B. Wahlströms.

Snömannen

Som många av er kanske har märkt är illustratören Benjamin Chaud dubbelt aktuell i höst. Dels med boken Björnens sång, som Lisa B skrev om här och dels med den lilla fina historien om Snömannen.

Uno och Max är på väg ut för att åka snowboard i nysnön. I bergstrakterna där de bor är det lätt att åka vilse och det är precis vad de gör. Plötsligt dyker en jättelik snöman upp mellan de snötäckta träden. Han tar Uno och Max på sina axlar och traskar mot sin grotta. Med en blandning av skräck och förtjusning finner Max och Uno att Snömannens grotta är en ganska mysig plats. Dessutom får de träffa den Snömannens farfar som sitter i ett hörn och täljer träugglor, som vilken mysfarbror som helst. Uno och Max får en varsin uggla att ta med sig hem. Snart tröttnar Max på äventyret och längtar hem till pappa och hans utlovade pannkakor. Pojkarna oroar sig lite för hur de ska kunna förklara sitt äventyr. Väl hemma är det som om ingen tid alls har gått och dessutom upptäcker Max och Uno att pappa också har en täljd träuggla på spishyllan..

Det här är ännu ett suveränt samarbete av Eva Susso och Benjamin Chaud. Barnen älskar när man läser Snömannens påhittade ord “Yetin pletin plöjs”och de andas alla ut när Uno och Max är tillbaka hemma hos sin pappa igen. Precis som böckerna om Binta, Babo och Lalo är det här en rikt illusterad, varm, fantasifull historia som går hem hos varenda unge. LÄS!

Orättvist!

Orättvist! handlar om Storskrot och Lillskrot. Ett syskonpar i vilken familj som helst och med ungefär samma problem som alla syskonpar: livet är väldigt orättvis och ibland får Lillskrot sånt som Storskrot inte får. Till exempel måste Storskrot kämpa sig hem till fots i tunga kängor från dagis, medan Lillskrot får åka vagn och bli kittlad av pappa. Lillskrot får dessutom slänga sina ytterkläder lite hursomhelst och kladda med maten, medan Storskrot får onda ögat om en sko inte hittar sin plats i hyllan. Det är ju orättvist! MEN, å andra sidan får Storskrot vara uppe och mysa med mamma och en bok när Lillskrot skrikande måste lägga sig och Storskrot får använda saxen och cykla till dagis. Det får inte Lillskrot!

Det här är en bok av skaparna bakom Tesslaböckerna. Det är lite samma tema, hur kan man se på vardagsdramatiken och lösa konflikter på ett smidigt sätt? Genom att vända upp och ner på olika tillstånd och jämföra, kanske? Men jämfört med de tidigare böckerna tycker jag faktiskt att Orättvist! är strået vassare! Mycket hög igenkänningsfaktor utlovas.

Och förresten, Lillskrot och Storskrot är adoptivbarn, det märkte jag inte ens förrän jag läste om det i faktatexten i slutet av boken. Dessutom är de inte uttalat av något specifikt kön, vilket man inte heller reflekterar över under läsningen. Olikas förlags föresatser om att visa på mångfald klaffar här utan att det tar plats från berättelsen, och det gillar i alla fall jag! 

Orättvist! är skriven av Åsa Mendel-Hartvig och illustrerad av Caroline Röstlund. Den ges ut av Olika förlag.

Mest utlånade 2011

Nu är statistiken över de mest utlånade författarna på biblioteken under 2011 släppt. Som vanligt är topp 200-listan helt proppfull med barnboksförfattare. Tror jag läste ett namn på en författare som skriver för vuxna bland de 30 första?

Hur som helst intressant läsning.

Hjälte i sikte

Rapport från en monter: Här sitter en livs levande legend och signerar böcker.

Bokunge på Bokmässa

Än så länge bra föreläsningar, mingel bland montrar och ex antal bokfynd. (Som vanligt med andra ord). Bästa igår: seminarium om bilderbokens poetik med bla Gunna Grähs, Ulla Rhedin, Gro Dahle. De ville mynta uttrycket ”svävning”, tillståndet som uppstår när bild och text lyfter och skapar något nytt i sinnesstämning. Om jag nu fattade det hela rätt. I vilket fall ville de slå ett slag för bilderboken som en egen konstform, och det kan man ju ofta hålla med om.

Klassiker i lyxig utgåva

Om ni inte redan har spanat in Charlotte Gastauts underbara tolkning av H.C. Andersens Tummelisa, så tycker jag att det är hög tid nu! Precis som i Fannys fantastiska resa får de vackra, japanskinspirerade och nästan fluorescerande illustrationerna ta stor plats. Och trots att de i den här berättelsen följs av ganska mycket text, så skulle den som känner till sagan kunna berätta den fritt utifrån bilderna själva. Det är bara att öppna boken och låta sagans värld ta över!

Tummelisa är skriven av H.C. Andersen och illustrerad av Charlotte Gastaut. Den ges ut av Rabén&Sjögren.