Sven i rafflande matdrama!

Jag vet inte om “matdrama” är en speciellt etablerad, eller ens existerande, genre. Men, hur ska man annars beskriva Emma Adbåges nya Sven käkar mat?

Sven sitter i matsalen, på tallriken ett gäng trista potatisar. Potatisar som inte alls vill ätas upp, som faktiskt inte alls är goda. Vad gör man då? Beger sig ut i världen såklart, på jakt efter “nått gott”. Tyvärr visar sig världen vara fylld av stortjejer som äter upp ens godisremmar och sura gubbar som vill ha tusen spänn för lite smarrig marsipan.

Jag gillar verkligen hur människorna i Svens universum är formade. Bulliga, långbenta, stora hakor, små näsor, fräkniga, trötta och så vidare i all oändlighet. En mjuk skevhet. Detaljrika illustrationer av såväl inne- och utomhusmiljöer är kännetecknande för Adbåge. Precis som i Sven sticker finns det i Sven käkar mat ett närmast ohejdat överflöd av prylar, vilket nog säger ett och annat om vår tid. Som Sverker Lenas (Dagens nyheter) tidigare har påpekat, “När bostadsbubblan någon gång i framtiden spruckit borde man kunna använda systrarna Adbåges böcker som talande tidsdokument…”

Utöver Svens egen berättelse finns det mycket i detaljerna att plocka upp och prata om, alla figurer som rör sig vid sidan av – vad håller de på med? Hur mår exempelvis mannen som tuppat av i Zebbans gatukök, varför gråter flickan i matsalen och vem på sida 19 är så fräck att hon halvt dold sitter och röker i en barnbok?

Sven käkar mat är skriven och illustrerad av Emma Adbåge, ges ut av Alfabeta.

Dela detta:

Lämna en kommentar