Bokrean 2012, ett tillägg

Under torsdagen fick vi ta del av Lisa Hamfors allra bästa reatips och själv hade jag nog inte reflekterat så mycket över årets bokrea förrän jag av en händelse hamnat mitt i någon slags tjyvstart på en av stadens bättre bokhandlar under lördagen. 

Det klämdes lite på Pelles planetfärd och Konstiga bilar men det kändes väl lite “nja”. Köpa för köpandets skull typ? Men så ett superfynd. Där stod Sarah Sheppards Det var en gång… Massor av dinosaurier och vi knep den på stört och gick hem.
 
Idag måndag, blott två dygn senare, har barnet hunnit odla ett fullfjädrat kompetensområde i dinosaurier. Det droppas artnamn, nojjas över enorma stenar som faller ner från rymden och kluras en hel del på liv och död. Själv vill jag dra mig för att erkänna det, men jag har faktiskt lärt mig mer om ämnet under de senaste dagarna än vad jag gjort om urtidsdjuren under mina dryga trettio levnadsår.
 

Vi får lära oss om de olika gängen och vem som fruktar vem. Det hela slutar i det värsta gänget av dem alla; Köttgänget, som äter upp alla, ja till och med varandra. Och var tog de vägen sen då? Försvann de verkligen helt och hållet? Alla dessa frågor, alla dessa svar och så bilderna på det. Tummen upp för den, och fram för mer faktaböcker åt de kunskapstörstande små som stora.

Det var en gång… Massor av dinosaurier är skriven och illustrerad av Sarah Sheppard och utgavs på Bonnier Carlsen förlag är 2008.

Konst för små barn

Lena Sjöbergs senaste småbarnsbilderbok “Vad har du bakom ryggen” är så snygg att jag nästan dör. Varenda bild är som ett konstverk, med massor av humor i grunden. Så här är upplägget: På ena sidan ser man en figur (till exempel en robot, ett dagisbarn, en pirat eller en bläckfisk) med händerna/armarna bakom ryggen. Sedan ska man gissa. “Vad har du bakom ryggen, robot?” Och när man vänder blad får man svaret. “En nalle!”

Jag blir glad när det görs sådana här fina, stora, konstnärliga böcker också för de riktigt små läsarna. Det känns lyxigt. Den här idén hade lika gärna kunnat förpackas som vanlig liten pekbok, med hårda kartongsidor och pluttiga bilder. Men icke! Den här boken är stor (i ovanligt snyggt långsmalt bilderboksformat), med “vanliga” sidor, och bilder som verkligen får sträcka ut sig. Så himla fin.

Gillar speciellt bilden av tonårstjejen (som gömmer en tårta bakom ryggen), skalbaggen (som håller i inte mindre än tio varma korvar med bröd) och det klotformade dagisbarnet som måste ha åtminstone åtta lager kläder under galonbyxorna.

 

Vad har du bakom ryggen är skriven och illustrerad av Lena Sjöberg. Den ges ut av Rabén & Sjögren.

Tävla om en bok

Nu lottar vi ut ett ex av den lyxiga jubileumsutgåvan av sångboken “Silvriga barnkammarboken”. Jubileumsutgåvan innehåller Den silvriga barnkammarboken, två specialtryckta barnkammarbilder av Mati Lepp och Tord Nygren samt en ny skiva med 34 låtar (det är 11 fler än originalutgåveskivan innehåller).

Skicka ett mejl till redaktion@bokunge.se senast söndagen den 4 mars, så deltar du i utlottningen!

Tim och Pico flyttar

I baksätet sitter en pojke, han ser tyst ut genom fönstret och kramar sitt gosedjur hårt. Nu är de på väg mot det nya. “Det kommer bli spännande” säger pojkens föräldrar, “Det kommer bli spännande” säger pojken till gosedjuret. I Anke Wagner och Eva Erikssons nya bok Tim och Pico flyttar kan alla som flyttat känna igen sig. Glädjen inför det nya, osäkerheten inför det nya. 

Gosedjuret Pico är inte alls så säker på flyttens förträfflighet, Pico vill inte alls flytta. Tim får försöka locka med spännande klätterträd och massor av nya kompisar. I fantasileken kan Tim bearbeta sina känslor inför flytten, hans övertalningskampanj låter som ett eko av en snusförnuftig vuxenhet. Tänk så tydlig vuxnas makt över barn blir vid en flytt, det är bara att hänga med och försöka anpassa sig så bra det går. Det gäller även för oroliga gosedjur. 

Tims föräldrar skymtar förbi som hastigast, avbildade två gånger upptagna med att packa och bära. Inte heller på nya förskolan möter läsaren några vuxna, Tim och Pico ser istället ut över ett myller av barn som verkar rå om sig själva rätt fint. Jag tycker det finns en lojalitet med barns vardag, uttryckt exempelvis i hur blicken växlar till att se med “lekögon” där träklossar växer till hus, som är otroligt sympatisk. Tim och Pico flyttar har ett konsekvent barnperspektiv jag önskar fler böcker hade!

 

Tim och Pico flyttar är skriven av Anke Wagner och illustrerad av Eva Eriksson. Den ges ut på Opal bokförlag och utgivningsdatum är 12 mars. 

Bokrean 2012 är här!

Är det bara jag, eller är det inte en massa bra böcker på rean i år? Jag kunde hitta hur många som helst som jag vill ha, här kommer några av dem. Tipsa gärna om fler!

Lova! sa Smulan av Moni Nilsson och Joanna Hellgren; Knacka på av Anna-Clara Tidholm; Bland vågor och moln av Jakob Wegelius; När farfar blev ett spöke av Kim Fupz Aakeson; Kompisen är för liten av Moni Nilsson och Per Gustavsson; Lalo trummar av Eva Susso och Benjamin Chaud; Klappa kanin av Helen Rundgren och Maria Nilsson Thore; Petras prick av Maria Nilsson Thore; När hundarna bytte ända av Peter Bently och Mei Matsuoka; Törnrosa av Lena Sjöberg; Vi letar konstiga bilar av Ulf Nilsson och Sara Sheppard; Binta dansar av Eva Susso och Benjamin Chaud.

Så skriver du en bilderbok

Dagens lästips: Det här blogginlägget, av författaren Amanda Hellberg. 10 enkla (hehe) steg för att bli bilderboksförfattare. Förvisso inget nytt inlägg, men tycker det är mycket bra tips!

(Och när vi ändå pratar om att skriva barnböcker, hörni. Vi kan väl komma överens om att vi aldrig, aldrig höhöhö:ar en barnboksförfattare upp i ansiktet på en fest eller så och säger saker i stil med: “Skriva böcker för barn? Vad kul! Du typ… ritar en boll och skriver “boll” under bilden och sedan är du klar? Höhöhö. GLASSIGT JOBB!” och lägger huvudet på sned? Bra. Fint. Tack. Hej!)

Maj och Maja – högt upp på topplistan.

 

Axel Schefflers böcker om kompisarna Max och Maja har varit en hejdlös succé under hösten både hos min son och bland vänner och bekantas barn. Lyckligtvis kommer två NYA titlar om Max och Maja redan i maj i år! Böckerna Den snabba sparkcykeln och Den lilla pölen som kom ut i juni 2011 tar upp vardagsnära ämnen som barnen själva enkelt kan relatera till (om att roffa åt sig någon annans fina sparkcykel och om att leka och ha så pass roligt att man glömmer att man är kissnödig). Jag vädrar succé och tror att Axel Scheffler kommer bli tvungen att skriva ytterligare några böcker om Max och Maja innan hans läsare låter honom gå vidare.

Max och Maja – Det läskiga monstret och Max och Maja – Den stora ballongen är skrivna och illustrerade av Axel Scheffler och ges ut av Alfabeta. Böckerna beräknas komma i mitten av maj 2012.

Det kostar på att vara barn

Okej, ska vi komma överens om att det gjorts tillräckligt många skivor med våra “mest älskade” barnvisor nu? Missförstå mig rätt, det finns absolut något att hämta hos vita lamm och sovande björnar – inte minst enkelheten (för oss vuxna?) och sjunga-tillsammans-känslan, men nog skulle vi kunna ge nyskriven musik en chans också?

Vill idag slå ett slag för Oscar Danielsons Det kostar på att vara barn, som vann Årets barnalbum på Grammisgalan igår! Skivan är skönt befriad ifrån snuttefiering av barn och barndom, istället får vi ett tydligt barnperspektiv som med humor rör sig ifrån gråtande föräldrar till sånt som “inte ens farfar förstår”. Tonen är respektlös och varm, musiken välproducerad. Det kostar på att vara barn finns på Spotify eller kan köpas genom t. ex. Danielsons egen postorder.

PS! Ifrån förra årets skivskörd, lyssna även på: 

Tvillingarna, Truls och jag – Packa pappas kappsäck 
Orkesterpop – Mäta med skägg
Kråkan och busarna – En jätteliten låg hög 
Så gör prinsessor – Prinsessans rockband
Nassim Al Fakir – Ute & cyklar

Djungelön

För några dagar sedan fick jag en pärla till bok hem i brevlådan. Boken heter Djungelön och handlar om en liten flicka som ger sig ut i en båt för att hitta äventyr. Helst av allt vill hon hitta en alldeles egen ö, och det gör hon såklart: en stor ö med en en massiv vägg av djungel! Och där kliver flickan av rakt in i ett äventyr av mystiska ljud, nya dofter, små djur, stora djur och djur med taggar och med många ben. Och så en djungelflicka! Allt är vansinnigt spännande, ända tills natten kommer…

Det är en liten bok till formatet, med en helsidesillustration på varje uppslag och en kort text till på varje sida. Berättelsen är enkel men spännande och passar väldigt bra till illustrationerna som är fantasifulla och superfina! Jag gör genast kopplingar till Tove Jansson och Maurice Sendak och Astrid Lindgrens Allrakäraste syster (både i bilderna och berättelsen). Jag har inte läst boken för något barn ännu, återkommer när jag gjort det. Men gissningen är att den går hem!

Bara en liten formgivningsmiss: upplösningen på bilderna är för liten så de blir lite lite pixliga. Men det stör inte helheltsintrycket.

Djungelön är skriven och illustrerad av Sanna Borell och ges ut av Vombat förlag.