Gott nytt år!

Vi på Bokunge tänker tillbaka på årets bokskörd samt drömmer om alla ord, bilder och finurligheter som gömmer sig i 2012… 


Emelie Ljungberg

“2011 års bäst bevarade hemlighet måste ha varit boken Hitta barnen! av Erik Magntorn och Lisa Sjöblom. Lika väl som barnen gömmer sig på bokens 28 uppslag gömde sig denna till synes oansenliga bok i bokaffärernas hyllor under hösten 2011.

Den bok jag av någon anledning ser fram mot mer än självaste julafton 2012 är Sara Stridsberg och Anna-Clara Tidholms kommande bilderbok Mamman och havet. Trots att jag inte vet något alls om vad boken kommer att handla om känns det bara så helgjutet att dessa två nytänkare gör en bok tillsammans. Årets hajp, helt enkelt. En annan tidig favorit är Blixtslukaren av Jonathan Brännstöm och Joanna Hellgren.”

Lisa Bjärbo

“Under året fick Koko och Bosse av Lisen Adbåge mig verkligen på fall. Fan-tas-tiska bilder, och ett tema (trotsåldern) som verkligen satt som en smäck i min familj.

Förutom Jag vet! Vi äter mat och Jag vet! Vi klär på oss av Ingela Arrhenius som jag skrivit om tidigare ser jag under nästa år verkligen fram emot Kanel och Kanin och alla känslorna av Charlotte Ramel.”

Johanna Löjdström

“Bäst 2011 måste vara Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum. Ett år då Pija Lindenbaum släpper en ny bok är ett bra år. Här helt lysande med Gittan i värsta barnskräckisen!

Vad jag ser fram emot under nästa år? Lenis Olle av Emma Adbåge! Efter två underbara böcker om Leni är förväntningarna skyhöga. Det går bara inte att se sig mätt på illustrationerna, så en till sitter inte fel.” 

Johanna Palm

“Ifrån 2011 kommer jag ta med mig Petras prick. Så jädrans magnifikt om kärlek och att låta frihetstörstande prickar göra sin egen grej. 

Under nästa år ser jag mycket fram emot att Shaun Tans Borttappad landar på svenska bokdiskar. Borttappad har vunnit en Oscar för bästa animerade kortfilm, kika här. Förtjust som jag är i Lena Andersson så ser jag såklart även fram emot Stina sommar som dyker upp i maj. Åh, och Stora bebisbytet av Petter Lidbeck och Lisen Adbåge, såklart.”

Lisa Hamfors

“Det är inte helt lätt att utse bästa boken 2011, det är så många att välja bland, som Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum till exempel, eller Diktatorn, av Ulf Stark och Linda Bondestam. Men årets vackraste bok är i alla fall Fannys fantastiska resa av Charlotte Gastaut. Helt klart en bok att försvinna och förälska sig i. Så jag längtar verkligen till mars då klassikern Tummelisa kommmer ut illustrerad av Gastaut. 
Precis som Johanna Palm längtar jag också efter Stora bebisbytet av Petter Lidbeck och Lisen Adbåge. Med tanke på hur roliga böcker de brukar göra tillsammans ska det blir väldigt spännande att läsa den här!”

Jag är olyckan

Linda in i mjukaste bomull, fila ner vassa hörn och dödsstråla ljusskygga typer som närmar sig ditt hem. Positioneringstjänster och barnspärr på tekniken. Jovars, vi trygghetsnarkomaner gör vårt bästa för di små! Visst känns det som ett tecken i tiden när barnböcker marknadsförs som “En härlig bok om olyckor som sätter fokus på säkerhet i hemmet”. Oroväckande nyttigt? Man blir ju lite nervös…

Men, Fredrik Fallerik – en berättelse om ett enastående världsrekord i otur och olyckor är gudskelov mer än så. En finurlig berättelse om en svårt otursförföljd pojke! Kanske en tipsbok för framtida hyss mer än ett avskräckande livsöde – om man vill vara snäll. Genom författaren, tillika Fredriks granne, följer vi allt ifrån pärlor i näsan till en liten maskindisktabletts-supé.

(Får en känsla av att det inte är nu man ska avslöja att ens 3-åring roddar diskmaskinen, med tillhörande tabletter, som ett proffs här hemma? Vardagsspänning!)

Cato Thau-Jensens illustrationer är mycket av bokens behållning, fin humor och värme. Ett annat lyckat drag är LUCKORNA. Lyft på luckorna och följ Fredriks olycksfärd. Åh, i min bok är en bok med luckor alltid en bra bok! Även min medläsare ger luckorna två tummar upp, bara idag har vi läst och lyft tre gånger. Lite oväntat har faktiskt Fredrik Fallerik blivit något av en favorit hos den yngre av oss. Den äldre kan nästan bortse ifrån det käckt “härliga” och nyttiga för en stunds snubbelhumor. 

 

Fredrik Fallerik är skriven av Ulrik T Skafte och illustrerad av Cato Thau-Jensen. Ges ut av Turbineförlaget. I Danmark producerade boken tillsammans med Børneulykkesfonden och Sikkerhedsstyrelsen, vilka vill uppmärksamma att de flesta olyckor barn råkar ut för sker i hemmet.

Årets julklapp?

Vi ska åka bil imorgon, med en treåring i baksätet. Långt. Minst fem timmar om allt flyter som det ska. Kanske sju om något går åt skogen. Och det har visat sig att treåringen blir lite lätt åksjuk om han tittar på film/läser bok under tiden. JOODELADIHOO! Tänker att den här ljudboken: Gittan x 3 kan komma att klassas som årets julklapp efter imorgon. Så himla bra inläst också, av Sissela Kyle! Jag märker när jag läser Gittanböckerna högt att jag försöker efterhärma hennes läsning hela tiden, adopterar till och med dialekten. Brukar annars störa mig, på att inläsaren betonar annorlunda än jag tänkt, eller läser konstigt. Men här! Perfektion.

Vad gör ni för att underhålla barn i bil? Drar skämt? Räknar bilar? Äter kex?

Jag håller en tumme för Gittan på repeat.

Julsånger

Titt som tätt (eller till jul varje år) kommer det antologier med jullåtar och julsagor. I år också, Lilla barnkammarboken – Julsånger från Bonnier Carlsen, med klassiska låtar som ”Nu tändas tusen juleljus”, ”Nu är det jul igen” och så klart ”Sankta Lucia”.

Men också med några mer oväntade val som ”Feliz Navidad” och ”We wish you a merry christmas” och dessutom alla de där låtarna som man dansar runt granen till. Samlingen är illustrerad av ett gäng favoriter: Stina Wirsén, Lena Sjöberg och Anna Höglund bland annat. Så det är en fin antologi på det stora hela. MEN, (och det är ett stort men som ni märker, för att citera en poppis barnbok) låtarna som valts ut till skivan gör mig lite smågalen. Jag gillar inte när det är speedade röster (typ som smurfhits), eller när det wailas eller när det för den delen är Anders Lundin som sjunger – inget ont mot honom i övrigt. Det blir helt enkelt lite överarbetat allting, precis som om det måste vara jättespeciella låtval och produktioner för att inte fastna i det klassiska juliga. Sankta Lucia fick inte ens vara med på skivan vilket jag verkligen saknade med en tvååring hemma som bara vill höra Lucia hela tiden. Men boken är som sagt väldigt fin och låtvalen i den är det inget fel på. Så är du jullåtskonservativ som jag – använd boken men sätt i hop en egen låtlista på spotify. Lätt som en plätt!

Provläs här!

Lilla barnkammarboken: Julsånger ges ut av Bonnier Carlsen.

Pixitips

Måste bara tipsa! I senaste Pixiladdningen fanns den här pärlan: Rimma och tramsa av Carin och Stina Wirsén. Lätt värd 12 kronor!

Morfar är gammal
men lillan är ung
Bubblan är lätt
men stenen är tung

Nallen är gammal
men nappen är ung
Fjädern är lätt
men mormor är tung

Bilderna är tagna med min skruttiga kamera, därför är de lite grå.

Rimma och tramsa är skriven av Carin Wirsén och illustrerad av Stina Wirsén, den ges ut av Bonnier Carlsen och ingår i Pixiserie 185.

Bilderboksmagi

Eva Eriksson och Ulf Nilsson är kanske Sveriges mest omtyckta skaparduo i barnboksgenren. I vår kommer de med en ny gemensam bok på Bonnier Carlsen om ännu ett egensinnigt djur. Ensam mullvad på scen heter boken som handlar om rädslan för att göra bort sig inför andra. Boken utkommer i mars och som kronan på verket ger EBFA samtidigt ut den gamla klassikern Älskade lilla gris på nytt! Lycka i kubik!

Av Eva Eriksson och Ulf Nilsson finns även böckerna:

Älskade lilla gris 1982

Lilla syster Kanin 1983

Fem feta cirkusgrisar  1989

Alla döda små djur 2006

Lilla syster kanin går alldeles vilse 2006

Poesi för små och lite större

Jag grät tre gånger förra veckan. Samtliga var Tranströmer-relaterade. För äntligen fick han sitt pris, en fin stund för Tomas och uppenbarligen även för mina tårkanaler. För att inspirera till nya stordåd inom poesin tipsar Bokunge idag om två diktböcker som rör sig i dygnets mörka timmar…

 

Barnboksparet Nyhus och Dahles God natt, natt är en bok för alla mellan 2 och 299 år om att säga “God natt”. En uppgörelse i kvällstimmen mot lismande grisar, dörrar som smäller, mössor som gömmer sig för att luras och kråkor som inte håller löften. Men även en lovsång till hundar, hjärtan som slår, cyklar och bröd som ligger på bordet och är bröd. Allt fult och allt fint – som ju finns kvar när man vaknar.

Illustrationerna går i dova nattfärger. Varje sida börjar med ett “God natt…”, vilket gör läsningen närmast meditativ. Som små böner. Bokunge har tidigare pratat med Nyhus och Dahle om deras samarbete och konstnärskap, går att läsa här.

God natt, natt (2010) är skriven och illustrerad av av Gro Dahle och Svein Nyhus. Ges ut av Daidalos.


 

Mårten Melins Varm tass i mörkret utspelar sig under en fullmåne. Ett jag släcker lampan och ska sova, men tankarna vandrar. Ut på gården där varulven gömmer sig bakom gungorna och funderar på om han ens finns, ut i rymden där man kan yla så det känns i hela kroppen – “Karlavagnen kan köra själv. Vi sätter oss i baksätet och tittar ut.”

Varm tass i mörkret visar hur få men väl valda ord kan få en hel värld att vakna till liv. En rysar-favorit att läsa själv eller som högläsning, helt klart en spännande introduktion till poesins värld. Läsålder? Tänk mellanstadiet, men vilken tröttmössa som helst känner nog igen sig i rader som…

“Ibland tycker jag

att det alltid borde vara natt.

På dagarna är det så mycket

man måste göra.”

 Varm tass i mörkret (2007) är skriven av Mårten Melin. Ges ut av Hegas, på deras hemsida kan man ladda ner läsprov och elevmaterial.

 

Illustratören: Rui Tenreiro

 

Namn: Rui Tenreiro

Bor: Stockholm

Har illustrerat: Jag avslutar just nu arbetet med illustrationerna till Malte Perssons underbara historia Resan till världens farligaste land, som kommer ut på Bonnier Carlsen i mars 2012. Annars skriver och illustrerar jag mina egna historier. De riktar sig mot vuxna, men några av dem kan också läsas av barn. Rent grafiskt, tyckte jag att det var intressant att placera Maltes historia i ett sammanhang som var omöjligt att definiera. Så bilderna innehåller element från flera olika kulturer, från olika kontinenter. Det är inte omöjligt att läsaren upptäcker troll som liknar kinesiska drakar, drakar som liknar fladdermöss och väktare som påminner om italienska mamutoner och så vidare.

Teknik: Jag ritar med akrylbläck och färglägger med pastellkritor. Jag arbetar i flera olika steg. De steg som endast jag ser är: när jag skriver själva historien (det vill säga när jag inte arbetar för någon annan), och när jag jobbar med idéer och gör anteckningar. De steg som alla kan se, speciellt när det gäller beställningsverk, är: skissandet, konturteckningen med bläck och den avslutande färgläggningen.

Så beskriver Rui själv sin illustrationsstil: Jag är hela tiden så nära det jag skapar så för mig är det enklare att prata om vad andra människor säger om min stil. Jag har blivit beskriven som influerad av den fransk/belgiska ligne claire traditionen. Det ligger säkert något i det eftersom jag som barn läste många franska och europeiska serier.

Inspiration: Jag inspireras av filmer eller musikalstycken mer än av grafiska konstnärer. Om jag ändå ska nämna några inom den grafiska konsten som har inspirerat mig så är det Bruegel, Moebius och Ivan Bilibin. Självklart finns det många konstnärer som producerar inspirerande verk men de ovan är några som jag ofta återvänder till.

Illustrationerna har vi fått låna av Rui Tenreiro. Kolla in hans samlade portfolio här! Bilderna är hämtade ur boken Resan till världens farligaste land skriven av Malte Persson och illustrerad av Rui Tenrerio som kommer ut Bonnier Carlsen i vår. Kolla också in Ruis blogg.

Trädet är en hemlighet

Mia Maria Güettler, som illustrerat böckerna om Kjelle, debuterade i år som författare till boken Trädet är en hemlighet. Boken handlar om Lo som tycker det är jobbigt att bli lämnad på dagis på morgonen. Varje dag är Lo ledsen och det kommer tårar. Lo gråter och blomman som står i fönstret dricker av tårarna och växer:

En dag har blomman blivit STOR. Ett helt träd, märker Lo! Hela dagen leker Lo i trädet. Nu kommer inga tårar mer, för Apa Molle har ätit upp dem.

Det är en söt och stillsam berättelse om hur sorgligt det är att bli övergiven och om hur fantasin kan rädda en ur det jobbiga. Vid slutet av dagen är det pappan som får leta efter Lo och bli lite ledsen innan hon kommer ner från sitt hemliga träd.

Trädet är en hemlighet är skriven och illustrerad av Mia Maria Güettler och ges ut av Berghs förlag.