Pop-up Miffy

Vi har fått en ny pop-up hemma. Se, känn, lukta, smaka och lyssna med Miffy – En bok om våra fem sinnen. Och det är delade åsikter om den kan jag tala om: vissa vill gärna ha den högst upp i bokhyllan där den inte syns alls. Andra står och skriker “dä dä dä” och pekar upp mot den. För min del tycker jag att Miffy är alldeles för lik Hello Kitty eller figurerna i Moshi moshi Kawaii, inte så snygg helt enkelt. Lite för massproduktionsanpassad. Sen tycker jag att det känns lite motsägelsefullt att ha en kartongbok med pop-up detaljer som barnet alldeles för lätt kan dra sönder. (I vår “lossnade” en blomma och en Miffyfigur redan första dagen.) Och så ska jag erkänna att jag korkat nog trodde att något i boken kanske skulle lukta lite, eftersom den nu handlade om våra fem sinnen. Såklart jag fattade när jag tänkte efter att man inte skulle få smaka på något, men lukta lite i alla fall, som en gnuggis. 

Men Siri älskar boken, framförallt på grund av ljudknappen som spelar en ganska gäll godnattmelodi för Miffy när hon ska sova. Och jag tycker att böcker som går hem hos barnen, hemma eller på jobbet, de får finnas kvar. Jag skyltar inte med dem direkt, men de förtjänar ändå sin plats i hyllan. Hellre läsa än inte alls, eller? Och vad tycker ni om Miffy förresten? Det var ju delade åsikter om Moshi vill jag minnas.

Se, känn, lukta, smaka och lyssna med Miffy är skriven och illustrerad av Dick Bruna. Den ges ut av Ordalaget Bokförlag.

Goda nyheter.

Det blir en lovande vinter minsann. Gro Dahle och Svein Nyhus kommer med boken God natt, natt. Dessutom blir det ännu en ny bok av Oscar K och Dorte Karrebæk. Lägret, en allegori över barndomen. Boken som i år utsågs till bästa danska bilderbok av Statens Kunstråd belönades med 100 000 danska kronor. I boken skildras barndomen som ett läger, mycket likt de läger vi känner från andra världskriget. Lägret beräknas komma ut i januari 2011 i Danmark på Høst & Søn och ungefär samtidigt i Sverige på Daidalos.

Bilden är hämtad ur boken Lägret av Oscar K och Dorte Karrebæk.
God natt, natt är skriven av Gro Dahle och illustrerad av Svein Nyhus. Lägret är skriven av Oscar K och illustrerad av Dorte Karrebæk. Båda titlarna kommer att ges ut av Daidalos under vintern 2010-11.

Goda nyheter.

Det blir en lovande vinter minsann. Gro Dahle och Svein Nyhus kommer med boken God natt, natt. Dessutom blir det ännu en ny bok av Oscar K och Dorte Karrebæk. Lägret, en allegori över barndomen. Boken som i år utsågs till bästa danska bilderbok av Statens Kunstråd belönades med 100 000 danska kronor. I boken skildras barndomen som ett läger, mycket likt de läger vi känner från andra världskriget. Lägret beräknas komma ut i januari 2011 i Danmark på Høst & Søn och ungefär samtidigt i Sverige på Daidalos.

Bilden är hämtad ur boken Lägret av Oscar K och Dorte Karrebæk.
God natt, natt är skriven av Gro Dahle och illustrerad av Svein Nyhus. Lägret är skriven av Oscar K och illustrerad av Dorte Karrebæk. Båda titlarna kommer att ges ut av Daidalos under vintern 2010-11.

Sur och charmig på samma gång

Emma Adbåges senaste tillskott till barnboksvärlden heter Sven sticker, och där får vi träffa Sven. Han har tråkigt. På första uppslaget sitter han i sin trädgård och tjurar för att hela dagen är kvar och han redan har lekt alla lekar. Det blir inte ens värst vidare kul när han sticker – först till mormor, sedan till lekparken, sedan ut på havet, via en camping. Bara en liten, liten stund är allt han testar spännande. Sedan tröttnar han och tänker TRÅÅÅÅKIT! igen.   

Jag gillar Sven för att han är på pricken sådär rastlös som man kan vara när man har riktigt, riktigt tråkigt i sin ensamhet och inte kommer på vad det är man vill göra. Och så gillar jag att han är tjurig! Som när han hittar en strand, och först tycker att det är skönt, och två sekunder senare bara: “Men gud vilken VARM strand! Nu måste jag bada!” Helt sur.

I den här boken är Emma Adbåges bilder myllriga och fyllda av små detaljer att titta på. Han har verkligen väldigt många leksaker, den där Sven! Sonen går igång på det direkt och pekar på små minileksaksbilar och cyklar och spadar och bollar som jag knappt såg innan han pekade ut dem för mig. Själv tycker jag bättre om när Emma Adbåge sparar på myllret, som senast i Leni är ett sockerhjärta (som Bokunge skrev om här!) Då vill jag rama in varenda en av bilderna och ha dem på väggen. Så känner jag inte alls för bilderna i Sven sticker. Men gillar den sura Sven! Gör jag som sagt ändå.

Sven sticker är skriven och illustrerad av Emma Adbåge. Den ges ut av Alfabeta, och så småningom kommer det att komma en fortsättning som jag tror ska heta Sven käkar mat.

Sur och charmig på samma gång

Emma Adbåges senaste tillskott till barnboksvärlden heter Sven sticker, och där får vi träffa Sven. Han har tråkigt. På första uppslaget sitter han i sin trädgård och tjurar för att hela dagen är kvar och han redan har lekt alla lekar. Det blir inte ens värst vidare kul när han sticker – först till mormor, sedan till lekparken, sedan ut på havet, via en camping. Bara en liten, liten stund är allt han testar spännande. Sedan tröttnar han och tänker TRÅÅÅÅKIT! igen.   

Jag gillar Sven för att han är på pricken sådär rastlös som man kan vara när man har riktigt, riktigt tråkigt i sin ensamhet och inte kommer på vad det är man vill göra. Och så gillar jag att han är tjurig! Som när han hittar en strand, och först tycker att det är skönt, och två sekunder senare bara: “Men gud vilken VARM strand! Nu måste jag bada!” Helt sur.

I den här boken är Emma Adbåges bilder myllriga och fyllda av små detaljer att titta på. Han har verkligen väldigt många leksaker, den där Sven! Sonen går igång på det direkt och pekar på små minileksaksbilar och cyklar och spadar och bollar som jag knappt såg innan han pekade ut dem för mig. Själv tycker jag bättre om när Emma Adbåge sparar på myllret, som senast i Leni är ett sockerhjärta (som Bokunge skrev om här!) Då vill jag rama in varenda en av bilderna och ha dem på väggen. Så känner jag inte alls för bilderna i Sven sticker. Men gillar den sura Sven! Gör jag som sagt ändå.

Sven sticker är skriven och illustrerad av Emma Adbåge. Den ges ut av Alfabeta, och så småningom kommer det att komma en fortsättning som jag tror ska heta Sven käkar mat.

En av favoriterna just nu

Det här är boken vi älskar hemma hos oss just nu (en av dem i alla fall). Säger jag “Pippi” säger Siri “pappi” och hämtar den här boken och börjar dansa med huvudet. Och sätter vi på Pippilåten på stereon hämtar hon också boken och dansar ännu mer. Det är en ren fröjd! Konceptet “titta och sjung” fungerar bra för min del när jag inte har känslan av att behöva göra en massa rörelser samtidigt (som till den här boken tex). Här behöver man bara titta och sjunga för att det ska gå som smort!

Här kommer Pippi Långstrump är skriven av Astrid Lindgren (såklart) och illustrerad av Ingrid Vang Nyman (såklart). Den ges ut av Rabén&Sjögren.

En av favoriterna just nu

Det här är boken vi älskar hemma hos oss just nu (en av dem i alla fall). Säger jag “Pippi” säger Siri “pappi” och hämtar den här boken och börjar dansa med huvudet. Och sätter vi på Pippilåten på stereon hämtar hon också boken och dansar ännu mer. Det är en ren fröjd! Konceptet “titta och sjung” fungerar bra för min del när jag inte har känslan av att behöva göra en massa rörelser samtidigt (som till den här boken tex). Här behöver man bara titta och sjunga för att det ska gå som smort!

Här kommer Pippi Långstrump är skriven av Astrid Lindgren (såklart) och illustrerad av Ingrid Vang Nyman (såklart). Den ges ut av Rabén&Sjögren.

Första pekboken – en chattrecension.

Emelie:  Alors...vassejs om den Den första pekboken?
Lisa B:  Lite kluven, tror jag.
Emelie:  Jag också. Några uppslag är SÅ himla estetiska och snygga och sen är där några som inte tilltalar oss alls.
Lisa B:  Mmm. Jag tycker EGENTLIGEN att fotopekisar är rätt fula och… billiga på något sätt. Föredrar pekisar med illustrationer. Men jag kan ändå inte låta bli att vara rätt förtjust i delar av den här.
Emelie:  Gillar till exempel det där med skrivbordslampan och gerberan så himla mycket.
Har du nåt favvouppslag?
Lisa B: Gillar också det bäst. Sonen däremot, han älskar det med nappen på mest. Skriker av lycka när han ser det. Men så har han ett mycket kärleksfullt förhållande till nappar också…
Får förresten lite epilepsi av alla prickarna på “mat”uppslaget.
Emelie:  Här är uppslaget med majskrokarna och bananen mycket poppis. Och ja, vi bläddrar förbi det där prickiga uppslaget hela tiden utan att förstå varför. Det är förstås väldigt prickigt. Precis som du säger kan fotpekisar bli rätt fula, 70-tals fula, men jag tycker de har lyckats gå runt det här, som du skriver.
Lisa B:  Gillar verkligen att de har med majskrokarna! Känns väldigt rätt i tiden. Vet tamejfan ingen förälder som inte använder sig av de där majskrokarna.
Emelie:  Nä, det visar helt klart att de på förlaget är nere med blöjbarnen. En sak som jag starkt ogillar är att de har använt sin egen pekbok på bilden inuti.

Lisa B: Ja, det fattar dessutom inte min son någonting av heller. Jag pekar på bilden av pekboken och säger “bok”, och han skakar på huvudet och säger “nalle”. Han ser liksom inte att det är en bok, han ser bara nallen på omslaget.

Emelie:  Barn ser inte sånt.
Lisa B:  Gillar inte heller det där ganska vanliga greppet, att karaktärer i en bok som läser på bild nödvändigtvis måste läsa samma bok som den man själv läser. Du fattar? Smygreklamen som inte är i smyg. Gillar inte.
Emelie:  Ja smygreklamen. Inte alls charmig. Men nappflaskan är snygg. Undra om den är fri från bisphenol?
Lisa B:  Det finns faktiskt ett behov av sådana här böcker – fotopekisar som INTE är skitfula och massmarknad rakt igenom. Folk frågar efter sådant till sina bebisar. Så det är kul att det kommit en nu!
Emelie:  Ja, det är behövligt. Och jag önskar att ALLA barn fick boken med en medföljande påse majskrokar till.
Lisa B:  Ha ha! Ja, det var ohyggligt poppis.
Emelie:  Som biogodis, fast pekboksgodis.
 Lisa B: Det är ju ett koncept man måste gilla ohämmat.
Emelie: Ja men jag kan inte låta bli att undra hur man tänker runt ett sånt här projekt. När man får idén att man vill göra en pekbok, hur tänker man då liksom? Tänker man: Första uppslaget: gult/rött Andra uppslaget: randigt Tredje uppslaget: minimalistiskt
FÖRRESTEN såg du att boken är tryckt i Tyskland? Inte Kina!
Lisa B:  Tänkte jag inte på! Kul.
 Emelie: Jo det är ju en ny struktur i bakgrundsmaterialet på varje uppslag förutom på de två sista..
Lisa B:  Undrar också lite över idén bakom. Vissa bilder känns så klockrena just NU (majskrokarna) men andra känns ganska omoderna (vanlig tvål). Vem använder vanlig tvål nu för tiden? Gör ni det? Jag trodde alla körde med pumpflaskor.
Emelie:  Vi använder faktiskt vanlig tvål. Det gör man här i södra Sverige.
Lisa B:  HA! Inte i hufvudstaden.
Emelie:  Nä kunde just tro det. Och du..bilen och bollen?
Lisa B:  Ja?
Emelie:  Varför just en bil och en boll? Och inte något mer neutralt. Väldigt laddat med fälgar i det här hushållet till exempel..
Lisa B: Hmm. Tror jag upplever den där typen av bil (klumpig plastbil utan nörddetaljer) och en boll som ganska neutrala. För vi snackar pojk- och flickneutrala nu va?
Emelie: Okejdå den kanske var lite långsökt.
Lisa B Inte HELT långsökt. Hade säkert reagerat om det hade varit en docka och en leksaksspis på första uppslaget. Liksom allmänt mer godkänt för tjejer att leka med bollar och bilar än för killar att leka med dockor och spisar.
Emelie:  En av varje hade varit najs. En spis och en boll kanske..
Lisa B: Tycker förresten att omslaget nog är den sämsta bilden av alla. Det är ju väldigt synd.
Emelie: Ja, jag hade gillat majskrokarna där!
Men som helhet. Ska vi sammanfatta..?
Lisa B:  Föredrar egentligen illustrerade pekisar, men tycker den är är ovanligt snygg och bra i genren. Men lite svajig! En del uppslag är supersnygga (speciellt det med lampan och gerberan), andra rätt fula (ogillar starkt bilden på pekboken). Gillar verkligen att de har med majskrokarna! De känns modernt och mitt i prick. Och min son Rufus gillar verkligen boken, vi övar på att säga ord med den. Väldigt pedagogiskt, med tydliga bilder på föremål han känner igen.
Emelie:  Det där var en riktigt bra sammanfattning!

Första pekboken ges ut av Gilla Böcker. Kolla in hela boken här!