Jakten på en favorit

Det här var min favoritbok när jag var liten, Ruckelbasta, och uppföljaren Vår på Ruckelbasta av Kerstin Niléhn, med bilder av Ilon Wikland. Det är kapitelböcker om en familj som bor på landet, i Ruckelbasta,  och i centrum står barnen Lasse, Anna, Michael och Kajsa. Det händer inga drastiska saker i böckerna egentligen, barnen julstökar, blir insnöade, blir med en massa oväntade får och leker och leker och leker och så har de en rolig farmor och fantastiskt fina föräldrar också – mysigaste högläsningen ever! Det är lite Bullerbyn över det, och jag tror inte det beror bara på Ilon Wiklands bilder, jag tror det är hela stämningen. Fast Ruckelbasta är ännu fnissigare. 

Hur som helst så har Ruckelbasta varit försvunnen från mitt föräldrahem i säkert tio år. Mamma har letat och letat och letat, men boken har varit puts väck, och så kan man ju inte ha det. Man vill ju ha sina favoriter i bokhyllan! Så mamma började forska lite. Sökte på eniro efter Kerstin Niléhn och hittade flera stycken. Messade till samtliga och frågade “är du möjligen den Kerstin Niléhn som skrivit världens bästa högläsningsbok?” och fick flera svar. “Tyvärr, skulle jag gärna varit!” var det vanligaste. Men så ringde det en dag, och där var hon ju! Författaren! Tyvärr hade hon bara sex exemplar kvar av sin bok, och de hade hon sparat till sina sex barnbarn, men vad kul att vi gillade boken så mycket!

Flera månader senare kom det ett kuvert på posten till min mamma. I kuvertet låg Ruckelbasta och ett brev från Kerstin Niléhn. Hon hade hittat en extra bok när hon rensade på vinden, och betalt ville hon inte ha, men det vore fint om mamma kunde sätta in en slant till barncancerfonden eller så.

Och nu finns de här i föräldrarhemsbokhyllan igen, både Ruckelbasta och Vår på Ruckelbasta. Och antingen är det bara jag som är nostalgisk och blödig, eller så är det rätt lyckligt alltihop det här. Ordningen är återställd, favoriten har hittat hem, och mitt barn kommer så småningom också få möjlighet att lyssna på hur min mamma läser den mysigaste boken vi vet i den här familjen. Fint det!

Ruckelbasta och Vår på Ruckelbasta är skrivna av Kerstin Niléhn, illustrerade av Ilon Wikland. De gavs ut av Bonniers 1977 och 1978.
Dela detta:

10 kommentarer, Lägg till din.

Vad fint! Jag har inte ens hört talas om den, men nu blir jag ju nyfiken!

Vilken underbar historia. Själv hittade jag boken "Florian och traktorn Max" som var min brors favoritbok när han var liten, men som varit försvunnen i typ 35 år. Jag blev tårögd och han ska få den i födelsedagspresent när han fyller 38 till hösten.

På en loppis alltså.

🙂

Åh vad fint! Och vad roligt för författaren med det uppskattningsbeviset! Själv har jag länge jagat Klarbärskalaset, och hittade den tillslut på bokbörsen! LYCKA! Att kontakta författaren hade varit svårt, för Edith Unnerstad är ju tyvärr död sedan 1982. Klarbärskalaset är förresten också illustrerad av Ilon Wikland – jösses vad hon var bra på att välja böcker att illustrera!

Lisa B



Å, Klarbärskalaset! En annan favorit i bokhyllan.

Lotta



Vilken fantastisk historia! Det var gulligt av din mamma att kolla upp, tycker jag. Det finns verkligen en del böcker man skulle önska en återutgivning av!

Pamela



Ruckelbastaböckerna var storfavoriter hos oss också och våra exemplar är OCKSÅ försvunna!!! Finns de ingenstans att få tag i?

Soph



Jag läste det här inlägget i torsdags och igår på väg hem från jobbet gick jag in på ett litet antikvariat på Torkel Knutssongatan i Stockholm. Där fanns väl kanske femti barn- och ungdomsböcker totalt, och minsann om inte en av dem var Ruckelbasta! Jag hade nog inte plockat med mig den om jag inte nyss läst om den. Turligt sammanträffande alltså.

Anna



Älskade också Ruckelbastaböckerna! Hittade den första boken på loppis för ett antal år sedan 🙂

Linnea



Älskade mina Ruckelbasta böcker och jag har kvar mina! Jag har läst dem för mina brosdöttrar! De och Millans Märkvärdiga Mormor, bästa böckerna i världen!

Lämna en kommentar