Mumintrollet 65 år

I år fyller Mumintrollet 65 år, och igår var jag bjuden på födelsedagskalas på Alfabeta bokförlag som ger ut muminböckerna i Sverige. Fint som snus! Men egentligen, egentligen är det lite lustigt att jag blir bjuden när Mumin ska ha fest. Vi går nämligen inte alls så speciellt way back, Mumin och jag. Jag fick aldrig bilderböckerna lästa för mig som liten. Missade hela mumingrejen på tv. Hittade aldrig till kapitelböckerna. Och även om jag nu, som vuxen, läst ikapp åtminstone lite på området så känner jag ändå att mumin liksom inte är min, riktigt. För mig är Mumin den där snygga, coola personen med hög status som man inte riktigt vågar närma sig på skolgården, för att alla andra redan paxat honom. Han älskas så mycket och innerligt av så många att jag lika gärna kan ge upp, liksom. Och jag ser ju att han är fantastisk, det är inte det. Han är bara inte min.

Hur känner du? Är du och Mumin tajta?

Oavsett – om du vill veta mer om hur Mumintrollet firar jubileum under året så tycker jag att du ska kolla in den här sajten. Fin!

Dela detta:

6 kommentarer, Lägg till din.

Emelie



Jag är märkt för livet av att ha lyssnat på den hemska Morran yla i natten. Vi hade en gammal grammofonskiva med Mumin. Varje gång jag var riktigt uttråkad (och hade hunnit glömma hur läskig den var) satte jag på skivan. Och varenda gång blev jag lika vettskrämd men lät den ändå stå och snurra.. Tänk er!

Emelie



Jo förresten! Den fina bokbloggen Owlit ( http://owlit.blogspot.com ) skrev i veckan om nya fynd i Tove Janssons ateljé. Tror det måste vara Sofia som Sommarboken handlar om som visar runt? Se mer här: http://www.tv4play.se/aktualitet/nyhetsmorgon?videoId=1.1445432

Mumin och jag är som ler och långhalm (roligt uttryck!) och lillpojken här hemma kommer definitivt att ha koll på 65-åringen! För mig är muminböckerna, kapitelböckerna, syre. Trollkarlens hatt när man är ledsen, Pappan och havet när man behöver lite djup och melankoli, och så vidare…

Emelei



Jag, Knyttet och Skruttet är tajta till tusen, medan Miumin är en något ytligare bekant som jag gärna tar fram till jul…

Åsa



Jag måste (som barnbibliotekarie) erkänna att inte jag är så Muminfrälst, för inte heller jag har fått dessa böcker mig så mycket till livs som barn. Så det är skönt att höra att det är fler än jag som inte är så tajt med Mumin. Mina barn gillar dock Mumin.

lena kjersén edman



Att läsa PAPPAN OCH HAVET och SENT I NOVEMBER som vuxen – kan bli ett stort äventyr! (Barnböcker är de knappast, framför allt inte den vemodigt vackra "Sent i november" där Muminfamiljen inte ens är med.)
Missa inte de två böckerna i ditt livsläsäventyr!

Lämna en kommentar