Lycke och Lage lagom för de minsta

Idag har jag stiftat bekantskap med två nya bilderbokskaraktärer för små barn: Lycke och Lage. Lycke är liten, Lage är stor, och de bor tillsammans. I den första boken handlar det just om hur olika stora de är, och vilka fördelar de kan dra av sin storlek. Ibland (när man ska gömma sig i ihåliga trädet eller leka i bollhavet) är det till exempel MYCKET bättre att vara liten, som Lycke. Andra gånger (när man vill nå till äpplena i träden eller köpa biljett på bussen) är det bättre att vara stor, som Lage.  Fast vissa saker (mata fåglarna och äta glass) går lika bra att göra oavsett hur stor man är. Det är bra! I den andra boken Ibland är det bra att det är mörkt ska Lycke och Lage egentligen sova. Men det går inte så bra, för Lage vill ha lampan släckt och Lycke vill ha den tänd. Det tänds och släcks och tänds och släcks och tänds igen – och sedan är det lika bra att gå upp och leka en stund istället. Fast när man leker kurragömma, och vill gömma sig riktigt megasvårt, DÅ är det faktiskt bra om det är mörkt. För då ser inte den som letar lika bra…

Det är charmiga böcker, det här! Precis lagom nivå på vardagsäventyren för någon liten som tröttnat på de enklaste pekböckerna och behöver lite, lite mer att bita i. Roligt verkar de ha tillsammans också, Lycke och Lage. Klättra i träd, mata fåglar, åka på bussutflykt, käka glass, och leka kurragömma jättelänge fast man egentligen borde sova, liksom. Man blir ju avundsjuk!

Ibland är det bra att vara liten och Ibland är det bra att det är mörkt är skrivna av Lena Arro och illustrerade av Sara Gimbergsson. De ges ut av Opal.
Dela detta:

Lämna en kommentar