Kärlek till Kurt och Kio

Kurt och Kio har korvmössor (korvfrisyrer?) och en stor längtan efter en egen koja. Mest kanske för att grannarna har en. En stor, mallig värstingkoja i ett högt träd, med fin utsikt har de. Kurt och Kio har inte ens ett träd, för de bor i lägenhet. Alltså ger de sig ut i samhället på jakt efter en koja. De testar att bygga en i skogen (för MÅNGA träd), på stranden (för blött), i en kiosk (för förbjudet), i en låda med gatusand (redan upptagen av en hemlös) och i en papplåda. Inget duger. Men de får med sig många användbara saker från varje ställe de besöker…

Kurt och Kio vill ha koja är Lisen Adbåges första egna bilderbok (den kom ut i mars 2009), och jag gillar den mucho, mucho. Man vill flytta in (och bygga koja) på varenda uppslag för att det är så snyggt. Jag vill speciellt lovebomba de kolsvarta regndropparna, alla miljarder omsorgsfulla rutor i på tegelfasader och golv, och (MEST AV ALLT!) alla löv och blad som får mig att tänka på Stig Lindbergporslin ibland och på godisströssel ibland. Det är extremt mycket färg, inte det minsta gulligt, ganska knäppt, väldigt detaljrikt och med ett underliggande klasstema som inte känns det minsta påklistrat. Vågen!

I vår gör Kurt och Kio förresten comeback, och då vill de ha djur. Det ser vi fram emot!

Kurt och Kio vill ha koja är skriven och illustrerad av Lisen Adbåge. Den ges ut av Bonnier Carlsen.     
Dela detta:

Lämna en kommentar