unnamed22

Världsbokdagen och något om en bok som väcker tankar.

Varför väljer så många vuxna att stå i hagel och ösregn och peppa sina fotbollsspelande sjuåringar två gånger i veckan – medan så få vuxna tar med barnen till det lokala biblioteket och uppmuntrar dem att låna ett par böcker en gång i månaden?

Borde inte böcker kunna skapa samma engagemang hos föräldrar som fotboll? den frågan ställer sig Ulf Nilsson i ”Ett barn, en bok, en gris – 22 tankar av en barnboksförfattare”.

Idag är det Världsbokdagen och jag har precis läst ut Ulf Nilssons bok. En förbaskat engagerande stor, liten bok om hur vi vuxna förhåller oss till barn och läsning. Jag läste den på en knapp timme och efteråt kände jag mig motiverad, rentav stärkt, att diskutera med första bästa främling varför vi dagligen väljer att välja bort lustläsning. Ulf Nilsson skriver till oss som läser för barn, om sina egna tankar om barn, läsning och om barnböcker. Han kräver inget av sin läsare förutom möjligen en stunds uppmärksamhet. Det är genomtänkt, tänkvärt och i flera stycken hör jag mig själv mumla ”Ja, precis!”.

Läs mer

Hajfrossa

Sitter här och frossar i hajar. Visste ni att Amhajarna är en riktiga latmaskar som mest bara sover om dagarna, vilande mot varandra på havets botten? Låter trevligt. Cigarrhajen däremot är lite obehaglig, hen äter genom att bita tag i större djur (kanske en annan haj eller en val), vrida runt och slita ut ett stycke kött. Kul kompis.

Läs mer

Jag blev din mamma

Du är en diktresa om att vänta, få och växa med ett barn. Mjukt och kärleksfullt levandegörs livet tillsammans med barn. Nosa i mjuk nacke, lyckobubblan i det första skrattet, den förlamande insikten att precis allt är farligt och hej då-vink till ett storbarn på väg ut i livet. Med akvarell och en svart tuschlinje fångar Wirsén ömhet, glädje, frustration och 2-åringens kärlek till en sten. Jag tror att de allra flesta föräldrar kan hitta något (eller allt) att känna igen sig i, oavsett om ditt barn fortfarande bor i dig eller hundra mil bort med egen familj.

Läs mer

Vänner till havs

”Det Caio ville helst av allt i hela världen, det var att ha en blåval till vän.”

Caio stå i hallen och dra på sig stövlarna, hon ska ut. Nere på stranden försöker hon bli kompis med en stor val. Caio bestämmer sig för att bege sig ut till valen som inte verkar höra hennes rop, men båten välter och Caio kan inte simma. Dör hon nu?

Augustprisvinnarna Ylva Karlsson och Eva Lindström jobbar tillsammans i Den stora vännen, en berättelse om en ovanlig vänskap. Vi befinner oss i Lindströms omisskännliga bilderboksvärld, som alltid egensinnigt och med full tillit till att barn vill och klarar mer än vi vuxna tror – både gällande bild och innehåll. Karlssons text är ett direkt drama, de korta meningarna är fyllda med spänning och charm. Jag njuter alltid av att läsa en berättelse där orden är få och vackra, det är så sällsynt. Den stora vännen är ljuvligt hoppingivande dramatik, stor konst i både ord och bild.

Läs mer

Förr i tiden del 2

Jag fortsätter på temat förr i tiden med en tid som förvisso inte är jätteförr, men ändå en bit ifrån oss. Speciellt om man råkar vara barn.

Böckerna om Gitta är baserade på Annika Huetts mammas egen dagbok. Dagboksskrivande Gitta växer upp i 30-talets Stockholm (eller Huddinge om man ska vara petig), och i Åkerbo – sju syskon, fyra våningar och Gittas dagbok får vi följa hennes vardag. Gitta bor i ett stort rött trähus tillsammans med syskon, föräldrar och hembiträdet Svea. Varje dagboksanteckning är som en liten berättelse i sig, en inblick i 30-talets olika vardagssysslor och göranden sedda genom ett barns ögon.

Läs mer

2017-års ALMA-pristagare Wolf Erlbruch

”Wolf Erlbruch gör viktiga livsfrågor tillgängliga och hanterbara för läsare i alla åldrar. Med humor och värme djupt rotad i en humanistisk grundsyn visar hans verk det lilla i det stora. Han behärskar mästerligt sin teckningskonst och bottnar i en lång tradition samtidigt som han öppnar nya kreativa fönster. Wolf Erlbruch är en omsorgsfull visionär.”

2017-års ALMA pristagare Wolf Erlbruch, född 1948, är en tysk bilderboksskapare samt professor i arkitektur, design och konst. I Sverige är han mest känd för illustrationerna till Det var det fräckaste (Berghs), boken om den lille mullvaden som går till botten med vem som har bajsat på hans huvud. Wolf Erlbruch är en av Tysklands mer kända illustratörer och hans produktion av barnböcker är omfattande. Han är flerfaldigt prisbelönt och har två gånger mottagit både Deutscher Jugendliteraturpreis och Bologna Ragazzi Award.

Läs mer

Hästspaning

Är hästbokens status på väg upp? Gör en liten spaning här. Anna Nygren, litteraturvetare, och författarna Malin Eriksson och Katja Timgren skriver om hästböcker på nya bloggen Bara hästböcker.

Ur deras manifest:

”Få litterära genrer är så lästa och så älskade. Generationer av tjejer och kvinnor har vuxit och växer upp med hästböckerna. Hästböckerna lär oss saker om livet, om litteraturen, om språket och världen.

Ändå har hästboken omgetts av tystnad. Om man pratar om hästboken i offentligheten och vuxenvärlden gör man det ofta för att avfärda den.

Det är bara en hästbok. Det är bara hästböcker.”

Det är ett väldigt mäktigt manifest, in och läs.

I senaste avsnittet av podcasten Bladen brinner pratas det häst, Malin och Katja intervjuas om just hästbokens status. Här listar Bladen brinner-Lisa böcker och serier i stallmiljö. För några veckor sen skrev jag om Klara-böckerna som nu kommer i lättläst bearbetning, i det inlägget finns också några bra lästips!

Så okej, det pratas om hästboken just nu, kanske nåt är på väg att hända? Hur det blir med statusen återstår väl att se.

Chattrecension: Tre

Emelie och Johanna chattar om bilderboken Tre. En berättelse om Jonatan som har tre ögon, tre rumpor och tre leksaker… eller?

Johanna: Ska vi prata om boken? Tyckte den var toppen! Klart slut.

Emelie: Jag blir alltid lika glad när Lisen Adbåge har gjort något nytt. Önskar att jag kunde vara lite mer kritisk. Men hon gör mig inte besviken.

Johanna: Nilsson och Adbåge, ett drömlag! Jättekul att Nilsson gör bilderböcker nu.

Emelie: Det är en bedrift. Att ständigt förnya sig, som jag tycker att hon gör. Och Nilsson är oförutsägbar när han gör både Tvåan med Emelie Östergren (Kul med 2:an) och nu då Tre (3). Två bilderböcker efter trettio år som ungdomsboksförfattare! Kanske har han fått barnbarn?

Johanna: Undrar hur deras samarbete har sett ut? Det undrar jag alltid när det är fler än en inblandad.

Emelie: Ja, spännande och undrar lite över vilken förläggare som parade ihop dem eller om de kom på’t själva.

Johanna: Finns säkert nån klubb för genier där de träffats.

Läs mer