BANNER_okt2016

Du ska få gröt och en lillasyster

9789150116472

Det är många barn i Sverige som får syskon varje år och därför är tematiken “att få syskon” i bilderböcker väldigt tacksam ur ett marknadsperspektiv. Många av dessa böcker flimrar dock förbi i utgivningen utan att lämna något bestående intryck. Men i år har det äntligen kommit ett intressant tillskott till denna utgivning, nämligen Du ska få gröt och en lillasyster av Solja Krapu-Kallio och Anna Bengtsson utgiven av Alfabeta förlag.

Dramaturgin i denna boken är till synes enkel men skapar sannolikt stor igenkänning hos läsaren, inte minst hos den lilla läsaren. Berättelsen inleder med att huvudkaraktären Jojo sitter vid frukostbordet. Pappa kommer med kastrullen och säger att Jojo ska få gröt och i samma mening säger han också att hen ska få en lillasyster. Uppslag efter uppslag får sedan Jojo olika saker samtidig som hen får höra att ”snart ska du få en lilllasyster”. I text och bild får vi samtidigt se hur Jojo undersöker begreppet “mitt” på olika sätt.

När lillasyster sedan väl kommer så blir det inte alls som Jojo tänkt sig. Lillasyster är inte bara Jojos. Tillslut tar ilskan över:

Fil 000 (1)

Efter denna intensiva men kortvariga kulmen sker en vändning. Jojo blir nyfiken på lillasyster och vill upptäcka vem lillasyster är och vems hon är. På sista uppslaget ser vi sedan hur hela familjen är samlad och texten säger:

”Hon är allas
fast hon är sin egen person
en alldeles egen människa
Hon säger glugluglu och ää”

Berättandet i denna bok sker i tredje person men perspektivet sker inifrån barnet. Det är barnets berättelse som vi får möta. Detta kan vi se dels genom det “enkla” språket. Krapu-Kallio lyckas med det svåra att gestalta ett finstämt och enkelt språk utan att det känns tillgjort eller löjligt. Även Anna Bengtssons mjuka och finstämda bilder passar utmärkt till Krapu-Kallios självklara och okonstlade språk. Bengtsson är också normbrytande i sin gestaltning då hon porträtterar en familj med flera hudfärger och dessutom inte benämner huvudkaraktärens kön.

Det är alltid intressant att följa utgivningen av bilderböcker med temat “att få ett syskon”. Inte sällan kan man se ett tydligt stråk av samhällets bild av barnet i dessa böcker. I Astrid Lindgrens Jag vill också ha ett syskon från 1978 finner vi t.ex. starka uppläxande inslag där huvudpersonen hänvisas till skamvrån då hon visar sitt missnöje över den nya familjemedlemmen. Och i Snart har vi en baby! av Gunilla Hansson från 1997 ser man tydligt pedagogiska drag där den vuxna berättarrösten förklarar för den lilla läsaren hur det går till när ett nytt liv kommer till den traditionella kärnfamiljen – och hur detta barn förväntas hantera detta. Tilltalet i denna senare bok är också till och från riktat direkt till läsaren vilket förstärker den didaktiska känslan.

I kontrast till Astrid Lindgrens och Gunilla Hanssons tidigare nämna verk, skildrar Du ska få gröt och en lillasyster en otroligt modern bild av barnet och familjen. Kanske kommer vi se tillbaka på denna bok om 20 år och finna dessa inslag: närvaron av barnets perspektiv i språk och handling, normbrytande gestaltning av familjen och könsneutrala huvudkaraktärer, som tidsmarkörer för vår nutida bilderboksutgivning av denna tematik?

Du ska få gröt och en lillasyster är skapad av Solja Krapu-Kallio och Anna Bengtsson och utgiven av Alfabeta förlag 2016 och passar för barn i åldern 3-5 år. 

Hallå Koja Agency – vilka är ni?

index

För ett tag sedan läste jag i Svensk Bokhandels tidning om en ny agentur med inriktning på barn- och ungdomsböcker. Koja Agency. Agenturen som startade i januari 2016 är den enda med en tydlig barnboksprofil i Norden och drivs av Catharina Lantz och Carin Bacho. Catharina Lantz kommer närmast från Natur & Kultur där hon jobbat som utlandsagent för barn- och ungdomslitteratur i fem år. Carin Bacho har tidigare arbetat med licens- och bokförsäljning i olika former i Italien och Sverige, och driver för närvarande onlinegalleriet Ba.bo.ko. Jag hörde av mig till Koja för att höra mer:

Hej Koja Agency – vilka är ni och vad gör ni?
Vi vänder oss till utländska barn- och ungdomsbokförlag, säljer utländska rättigheter åt en rad svenska (och utländska) oberoende förlag (samt en del författare direkt som till exempel Sofia Nordin, Madeleine Bäck, Kajsa Gordan och Anna Höglund).

Varför behövs en agentur som Koja i Sverige 2016?
Det finns många bra barn- och ungdomsböcker som ligger på mindre förlag som inte har resurserna att sälja rättigheter aktivt utomlands. Det krävs mycket tid, ett stort inarbetat nätverk och en del resande. Vi ställer ut på flera mässor varje år: naturligtvis Bologna Children’s Book Fair men också Frankfurt, Göteborg, och kanske inte varje år men regelbundet även Turin, London, Guadalajara i Mexico, Shanghai.. Vi hoppas att kunna sprida svensk barnbokslitteratur ytterligare ut i världen och se flera svenska verk översatta till flera språk, inte bara titlar och författare som ligger på de stora förlagen.

Har ni en särskild profil och hur beskriver ni den i så fall?
Vi brukar säga kvalitet, böcker som väcker läslust och sticker ut på något sett. Men det är svårt att definiera kvalitet, alla tycker så klart att det de sysslar med är kvalitativt. Det är en viss känsla som vi är ute efter som är svår att förklara – men vi är nästan alltid överens om vilka böcker, författare och förlag vi vill (eller inte vill) representera! Våra utländska kollegor säger att de ser en viss ’linje’ i vad vi gör – trots att vi representerar titlar från flera olika förlag.

Vilken typ av bilderböcker efterfrågas på den internationella marknaden  2016-2017?
Det beror mycket på förlag och land. Vi märker till exempel att kinesiska förlag letar ofta efter längre serier, tittar gärna på klassiker och faktaböcker för barn. Generellt så vill de förläggare som vi träffar ha originella, gärna konstnärliga böcker men ändå med säljpotential. Svårt eftersom hur man ser på bilder kan variera så oerhört mycket från land till land. Illustrerade faktaböcker och allåldersböcker verkar flera vilja titta på.

Tack Carin och Catharina och lycka till!

Läs mer om Koja Agencys verksamhet här.

Riktiga fotbollsstjärnor!

fotboll2

Om någon råkat ha missat det så pågår fotbolls-EM för herrar just nu. Sverige har åkt ut och vi har alla blivit islänningar. Men egentligen är det inte förrän nästa år det händer, för då spelar damerna EM! För Zlatan, Källström och Berg i all ära, men vi vet ju alla att de riktiga stjärnorna heter Asllani, Fischer och Schelin – eller hur?

Värsta målet, Kosse! är inspirerad av just landslagsstjärnan Kosovare Asllanis barndom. En kapitelbok med korta kapitel och lagom text, för högläsning eller för nybörjarläsaren att läsa själv. Varför inte för den som vill testa något annat än Lassemaja-böckerna, om man nu vågar föreslå något så vågat…

Läs mer

Stopp! ingen får passera!

stoppingenfarpassera

Stopp! ingen får passera! utgiven av Lilla Piratförlaget är ett unikt tillskott till 2016 års bilderboksutgivning i Sverige. I den här boken utnyttjar de portugisiska upphovsmakarna Isabel Minhós Martins och Bernardo P. Carvalho bilderboken som medium för sina postmodernistiska lekar och politiska satir. Resultatet är minst sagt lekfullt och uppseendeväckande.

Läs mer

Chattrecension av Min älskling

9782226315243

Emelie:
Min älskling av Astrid Desbordes och Pauline Martin. Vad tänker du om den Tove?

Tove:
Jag tänker att jag tycker att den är fin. Och lite konstigt att jag inte läst en liknande bok tidigare.

Emelie:
En arton uppslag lång kärleksförklaring till ett barn.

Tove:
Ja, som en lång dikt nästan!

Läs mer

Våga lita på barnet och på böckerna!

yeskron

Alltför ofta hamnar jag i diskussion både privat och professionellt med trevliga människor med en annorlunda syn på läsning än min egen. Inte helt sällan är de pedagoger av något slag. Välmenande förskole- eller grundskolepedagoger eller rentav bara pedagogiska föräldrar. Oftast föranleds diskussionen av att den vuxne önskar en bok som ska hjälpa dem att lösa något slags problem. Skilsmässa, datorspelsberoende, löss. Det finns en stark tro på att litteraturen kan läka och lösa. Det kan den säkert göra på sina håll men är det verkligen litteraturens uppgift? Jag har lärt mig under åren att barn klarar och ofta vill ha långt mer utmanande böcker än de deras föräldrar och pedagoger väljer åt dem. Men ändå är det beklämmande så lika och så icke-utmanande böcker vuxna väljer åt sina nära barn. Och även om barnen själva väljer böcker ibland så görs det ofta ett andra urval i klassrummen eller i hemmen. Kanske finns det en rädsla att stöta på något som man själv inte kan förklara, att man för en sekund inte ska ha kontroll över barnets sätt att förstå?

Så vad händer då när den där konstiga boken ändå dyker upp? Den där boken som den vuxne inte vet hur han eller hon ska angripa, boken som kräver något tillbaka? Jo, alldeles för ofta händer detta. Den vuxne  börjar läsa pedagogiskt, gör avbrott för att se om barnen hänger med, byter ut ord eller hela meningar för att liksom dämpa läsningen. Och ibland händer det faktiskt att den vuxne helt sonika slutar läsa och lite lätt forcerat börjar småprata om bilderna istället. Just där och då skulle jag vilja vända mig till den vuxne läsaren som en slags bibliotekarie från ovan och fråga: Vad hade du hade tänkt om någon hade bytt ut ord, eller hela meningar eller rent av RYCKT UT SIDOR i den där deckaren som du lånade i förra veckan? Och sedan efter en kort minuts eftertanke skulle jag vilja säga lite lätt syrligt: Barn läser visst mindre nuförtiden, undrar vad det beror på?

Om två olika men lika bilderböcker.

9755_9209789150117905

Nyligen kom två nya böcker ut på temat små barn och strandliv. Max och Maja: Den nya vännen och Nisse & Nora säger förlåt. Båda titlar är delar i två olika serier som har fått namn av huvudpersonerna i böckerna. Det är den sjunde boken i Max och Maja serien (första boken kom på svenska 2011) och den fjärde i Nisse och Nora serien (första boken kom 2015) .

Läs mer

Digital bibbla för 6-12 åringar

Bibblix-screenshot

Apptips! Just nu ligger vi i starten för att hårdtesta läsappen Bibblix här hemma, ska fungera som ett digitalt bibliotek för 6-12 åringar. Det är Malmö stadsbibliotek tillsammans med Stockholms stadsbibliotek som står bakom, och urvalet böcker görs av redaktion på biblioteken. Det är främst en e-boksapp (strömmande och nedladdningsbara) skulle jag säga, men den kan ju fungera som en app för bokstips också.

Du kan låna tre e-böcker utan lånekort, men sen måste du vara låntagare i Malmö, Stockholm eller Katrineholm för att fortsätta ladda ner. Hoppas fler kommuner hoppar på! Appen laddar du ner gratis.

Mer om appen i nästa vecka när vi testat i verklighetens läsning…

Bokunge möter: Alice Bjerknes Lima de Faria

lima

Alice Bjerknes Lima de Faria är en svensk/norsk illustratör som 2015 debuterade i Norge med boken Det var ikke jeg! sa Robinhund.  Boken belönades med det norska kulturdepartementets debutantpris 2015. I dagarna kom boken ut på svenska. Bokunge haffade Alice och ställde några frågor.

Läs mer